Innehållsförteckning
Alla ska lyckas!
För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället. Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. Nedanstående språkutvecklingsplan har läroplanerna och skolans kursplaner som utgångspunkt.Språket i läroplanen
Förskolan – Lpfö 98 reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
- kan formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem.
- kan reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära.
-
kan kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden.
- kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap och självinsikt.
Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.
Så här arbetar vi i Svedala kommun
Språkutvecklande arbete i alla åldrar och i alla ämnen
Redan i förskolan måste barn få möjlighet att samtala med barn och vuxna i olika sammanhang. Ett språkutvecklande samtal är intresseväckande och ligger snäppet över barnens nivå. Språket är vårt främsta redskap för lärande i alla ämnen. Att behärska språket innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka ämnets begrepp, centrala tankegångar, känslor som ämnet väcker, fakta och åsikter (det vill säga lyssna, tala, läsa och skriva på ett adekvat sätt inom ramen för ämnet).

Alla elever, men framförallt andraspråkselever gynnas av ett språkutvecklande fokus i alla ämnen. Vill du veta mer…
- Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? – Skolverket.se
- TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – Teckna.se
- Språkträning i förskolan – Förskoleforum.se
- Före Bornholmsmodellen – nok.se
- Bornholmsmodellen – Bornholmsmodellen.se
- Greppa språket -Skolverket.se
- Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling – Skolverket.se
- Critical literacy – Skolverket.se
- THIEVES – lässtrategi för faktatexter
Lärverktyg
- Stöd för språkutvecklande undervisning – KvUtiS
- Språkutvecklande arbetssätt – Skolverket
- Lärmodul för språkutveckling – Sigtuna kommun
- Språk i alla ämnen – NTI-gymnasiet
- Barn i förskolan läser bilder med kroppen – Pedagog Örebro
- CORI – lässtrategimetod för SO- och NO-texter – utvecklad av professor John Guthrie
- Få syn på språket – Skolverket
Läsinlärning och läsförståelse – vikten av olika metoder
Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör:
- fonemisk medvetenhet (förmågan att kunna rikta sin uppmärksamhet på språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen),
- bokstavskännedom och
- syntaktisk förmåga (förmågan att sätta ihop och förstå meningar i talspråkliga sammanhang)
Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter – uppgiftsorientering – och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem. Man pratar om läsningens fem dimensioner:
- fonologisk medvetenhet
- ordavkodning
- flyt i läsningen
- läsförståelse och
- läsintresse
Inom läsforskningen är man internationellt någorlunda överens om att nybörjarundervisningen ska vara genomtänkt, strukturerad och innehålla phonics (förstå sambandet mellan språkljud och bokstav).
Målet för all läsning är att kunna förstå det som läses. En automatiserad avkodning med läsflyt är viktiga delar av läsutvecklingen. Men läsaren måste också ha tillägnat sig strategier och förmågor för att förstå det som står i texten (vilket å sin sida stöder läsflytet). Läraren har en viktig roll för elevernas utveckling av läsförståelsen.
Läsförståelse uppkommer nämligen inte automatiskt som en följd av mycket läsning, utan elever måste ofta undervisas i hur de skall uppnå en god läsförståelse. Idag är läsförståelsen en mycket central förmåga i våra dagliga liv.
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhälls-medborgare. En god läsförmåga ökar också förmågan att ta del av skönlitteraturens spännande värld som ger möjlighet till rekreation och personlig utveckling. (prof. M. Reichenberg).
Palinscar och Brown (1984) tittade på hur goda läsare gör för att förstå den text de läser och identifierade några återkommande strategier läsarna använder sig av.
Dessa är följande: – att förutspå – att ställa frågor -att klargöra otydligheter -att sammanfatta texten
Strategierna är grunden för det som har kommit att kallas Reciprok undervisning, RU. Utifrån Palinscar och Browns forskning samt annan forskning har flera olika metoder utvecklats, se länkar.
Vill du veta mer…
- God läsutveckling -kartläggning och övningar – Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
- Guide till läromedel för läsinlärning – SPSM
- Läsinlärning i sju steg – Örtendal
- Kiwi-metoden – Mittuniversitetet
- LTG – Mittuniversitetet
- Witting – Mittuniversitetet
- Questioning the Author – Mittuniversitetet
- Nytt material hjälper lärare som arbetar med tvåspråkiga elever – spsm.se
- Uppdrag Ordklotet – projekt i Svedala kommun med syfte att främja läs- och skrivutveckling
- Genrepedagogik – Nationellt centrum för svenska som andraspråk
- Reciprok undervisning – artikel på Pedagog Malmö
- Läsförståelse – artikel av Barbro Westerlund i DN
- Framgångsrika metoder – av Catharina Tjernberg
Lärverktyg
- En läsande klass – utarbetat av projektgrupp under ledning av Martin Widmark
- Grav språkstörning – Att undervisa i läsförståelse – Barbro Westerlund, film på UR Samtiden
- Läsförståelsestrategier i faktatext åk 1-3 – lärmodul av Marie Trapp
- Läsförståelsestrategier i faktatext för år 4-9 – lärmodul av Åsa Söderström
- Filmer om läsning och läsutveckling – Mittuniversitetet
- RT Reciprok undervisning – Umeå universitet
Skrivinlärning
Skrivandet är en process som bygger på specifika kognitiva och språkliga förmågor. Att skriva är ett viktigt redskap för att utveckla språk och tänkande. Läsutveckling och skrivutveckling hänger tätt samman, det vill säga läsande gynnar skrivutvecklingen och skrivande gynnar läsutvecklingen.
Det är viktigt att eleverna får många tillfälle att se skriftspråket användas, skriva i meningsfulla sammanhang samt öva sin egen skrivförmåga, tillsammans med kamrater och även enskilt. Tidigt stöd av talsyntes och talande tangentbord förstärker sambandet mellan ljud och bokstav.
Det krävs minst lika många timmars träning för att bli en god skrivare som för att bli en god läsare.
Det är viktigt att skapa riktiga mottagare.
Skrivutvecklingens fem dimensioner:
- stavning
- meningsbyggnad och textform
- funktionell skrivning
- skapande skrivning
- intresse och motivation
Vill du veta mer…
- Hur lär man elever att skriva bra texter – Skolverket
- God skrivutveckling – Ingvar Lundberg
- ASL – Att skriva sig till läsning – Lästips på Skoldatatek.se
- Vad händer när ASL används i läs- och skrivinlärning – Pedagog Malmö
- Reflektion om boken “Med datorn som skrivverktyg” av Erica Lövgren – Öpedagogen
- Blogginlägg om hur boken “Spökägget, Peggy Andersson” används i undervisningen
Lärverktyg
Verksamhetsstöd
Skolbibliotek och barnbibliotek
I Svedala kommun har skolbiblioteken en självklar roll i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbiblioteken ska tillhandahålla skönlitteratur, faktaböcker och för skolan lämpliga texter. Skolbiblioteken ska arbeta mot samma mål som skolans övriga verksamhet. Detta sker exempelvis genom lässtimulerande arbete, möjlighet att ge “rätt bok till rätt elev”, tillhandahålla lättlästa böcker, undervisning i informationssökning och läshjälp till elever i behov av stöd.
På skolbiblioteken finns också kompetens kring läskompensation. Elever i behov av läskompensatoriskt stöd kan lyssna på talböcker. Alla skolbibliotek i Svedala kommun har särskilt tillstånd från regeringen att ladda ner talböcker från MTM via Legimus.se. Eleverna kan få tillgång till tjänsten Egen nedladdning.
Skolbiblioteken vill väcka läslust och läsglädje och arbetar därför dagligen med läsfrämjande insatser – till exempel bokprat, temaläsning, gruppläsning och utställningar på biblioteket. Andra lässtimulerande insatser är inköp av gruppläsningsböcker och evenemang som Bokjuryn och Sommarboken.
Förskola och förskoleklass samarbetar med barnbibliotekarie när det gäller temalådor, sagoläsning och presentation av nya böcker.
Vill du veta mer…
- Barnens bibliotek
- Förskoleforum – Berättande
- Litteraturläsning i förskolan – artikel av Helena Smitt, Malmö Högskola
- Pojkars läsning – Litteraturmagazinet
- Litteracitet -en social eller kulturell handling som leder till läs-skrivutveckling
- Skolbibliotekets moderna roller – Skolverket
- Skolbibliotek – viktig resurs i undervisningen – Skolverket
- UR Samtiden – Skolbibliotek 2014. Jämlik läsutveckling.
Modersmål
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Ett välutvecklat modersmål stöder lärprocessen i andra språk. Elever med tidigare erfarenhet av skolgång i ursprungslandet bör tidigt få möjlighet att fortsätta sin kunskapsutveckling på modersmålet parallellt med att de lär sig svenska. Det är därför viktigt med studiehandledning på modersmålet. (Greppa språket 2012, skolverket)
Vill du veta mer…
- Modersmål ämnesfilm 1 och ämnesfilm 2 – Skolverket
- Tema Modersmål – Skolverket
IKT – Information och kommunikationsteknik
Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ska skolan ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Alternativa verktyg i förskola och skola ger barn/elever bidrar till tillgänglighet, delaktighet och bättre förutsättning för högre måluppfyllelse. Vill du veta mer…
- Hur kan man arbeta språkutvecklande med IKT – Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Specialpedagogkompetens
Elever som inte utvecklas enligt förväntan när det gäller läsförmåga behöver anpassningar i undervisningen för att inte utveckla läs och skrivsvårigheter.
Elever med språklig sårbarhet och/eller läs- och skrivsvårigheter samt andra funktionsnedsättningar har rätt till alternativa verktyg. Alternativa verktyg ska vara ett naturligt inslag i all undervisning.
Speciallärare/-pedagoger med inriktning tal och språk finns som kunskapsstöd och elevstöd.
Uppföljning
Varje förskollärare/lärare följer sina barns/elevers kunskapsutveckling när det gäller språk- läs och skriv-förmåga.
Vi använder följande verktyg:
- TRAS – ett verktyg för förskolans personal i att följa varje enskilt barns språkliga utveckling. Det gör man genom att observera och sedan notera färdigheterna i en språkcirkel. Med TRAS som metod får man vägledning och struktur i det pedagogiska arbetet. (Hämtat från Nyponförlagets hemsida 2014-03-12)
- Bornholmsmodellen – Bornholmsmodellen.se
- Nya språket lyfter – Skolverkets stöd för läraren att följa elevens språkutveckling åk 1-6 (tala, lyssna, läsa, skriva)
- God läsutveckling -kartläggning och övningar – Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin
- God skrivutveckling – kartlaggning och undervisning – Ingvar Lundberg
- Språket på väg – Skolverkets stöd för läraren att följa elevens språkutveckling åk 7-9
Avstämning
I varje årskurs finns det avstämningspunkter som varje lärare som undervisar i svenska genomför. Resultaten från dessa screeningtest analyseras för att bedöma behovet av förändrade undervisningsstrategier i klassrummet. Analysen genomförs i arbetslaget tillsammans med speciallärare/-pedagog. Utifrån elevens svårigheter, väljs ytterligare analysmateriel/tester i syfte att förstå och hjälpa eleven mot målen.
Följande screeningtester är ett komplement till lärarens egen bedömning av elevens måluppfyllelse i alla ämne.
Screeningtest är standardiserade, normerade och bedöms lika oavsett vem som genomför testet. Följande test mäter endast delar av språk- läs och skrivutvecklingen och kan inte ersätta lärarens bedömning av måluppfyllelse.
[table id=1 /]
Kommunövergripande rapport sker endast av:- Bornholmsmodellen, kartläggningen i maj
- Läsa och skriva åk 2 (nått målen i “Nya språket lyfter” B2 (skriva) och B2 (läsa))
- Nationella prov i svenska, åk 3,6,9
Det står varje skola fritt att välja ytterligare avstämningsmaterial i syfte att anpassa undervisningen.
Litteratur
Druid Glentow, Förebygg och åtgärda läs och skrivsvårigheter: metodisk handbok
Gibbons, Stärk språket, stärk lärandet
Gibbons, Lyft språket, lyft lärandet
Guthrie, J.T, Motivating Reading Comprehension, Concept Orientated Reading Instruction
Hedström, L som i läsa M som i metod
Herrlin, Läs med flyt. Ett målmedvetet arbetssätt för att utveckla läsförståelsen
Jönsson, Litteraturarbetets möjligheter
Keene, Tankens mosaik Körling, Den meningsfulla högläsningen
Limberg, Lousie & Hampson Lundh, Anna (red.), Skolbibliotekets roller i förändrade landskap – en forskningsantologi. Btj Förlag
Lundberg, Bornholmsmodellen
Lundberg, Före Bornholmsmodellen
Lundberg, God skrivutveckling – kartläggning och undervisning
Lundberg, Herrlin. God läsutveckling-kartläggning och övningar
Lövgren, Med datorn som skrivverktyg
Skolverket, Nya språket lyfter
Skolverket, Språket på väg
Skolverket, Greppa språket
Skolverket, Flera språk i förskolan – teori och praktik
Taube, Barns tidiga läsning
Taube, Barns tidiga skrivande
Tjernberg, Framgångsrik läs- och skrivutveckling (med studiehandledning)
TRAS – Observationsmaterial för barns språkutveckling
Westlund, Att undervisa i läsförståelse + handledning