Prioriterade mål för förskolor i Svedala kommun

• Arbeta mot en uppdragsorienterad förskoleverksamhet, grundad på skollag och läroplan, och med utbildning, undervisning samt omsorg som gemensam bas; EDUCARE.
• Utbildning/förskola har en tillräckligt utbyggd och kapabel administration som kan motsvara de grundläggande kraven för offentlig förvaltning samt stöd till chefer
• Förskolorna utvecklas via professionell kapacitet byggd på vetenskaplig grund, och en hållbar arbetsmiljö för medarbetare och chefer

Syfte med höstens SKA i grupp

En stödprocess för introduktion till läroplanen är genomförd under 2019. Nästa steg i processen är att gå från ”känna till” till att ”göra” läroplanen, vilket ska ske genom didaktiska forum.

Dagens “SKA i grupp” handlar om att med stöd av varandra formulera tydliga och utvärderingsbara mål, med högt instruktionsvärde för att underlätta det kommande arbetet med att göra läroplanen.

Mål med högt instruktionsvärde

Målen som ska ligga till grund för de didaktiska forumen bör:

• fokusera på kärnan, det vill säga de målstyrda lärprocesser som ska leda till utveckling och lärande hos varje enskilt barn,
• vara tydligt avgränsade, så att de kan följas upp och att effekterna av didaktikutvecklingen blir synlig,
• ha ett lågt försvarsvärde och ett högt instruktionsvärde. Med högt instruktionsvärde avses att målformuleringen beskriver aktiviteter, beteenden och klargöranden.

Exempel på målformulering med högt försvarsvärde

Mål med högt försvarsvärde och lågt instruktionsvärde:

“Vi ska bli bättre på språkundervisning”

I målet finns tre ord med högt försvarsvärde nämligen “Vi”, “bättre” och “språkundervisning”. Då målet saknar önskvärda beteenden och specificeringar är instruktionsvärdet lågt.

Begrepp:  “Vi” 
Aktivitet:  “Med vi avses de som bedriver utbildning och undervisning på förskolan.”
Beteende: “Vi innebär all pedagogisk personal i förskolan som har ett pedagogiskt uppdrag tillsammans med barnen och som bedriver utbildning och målstyrda lärprocesser..”
Underkategori: “Med vi avses samtliga som utgör arbetslagen på förskolan: förskollärare, pedagoger i förskolan och barnskötare.”

Begrepp:  “Bättre” 
Aktivitet:  “Förbättra hur vi undervisar i språk”
Beteende: “Teoretisk inläsning i ämnesdidaktik. Samplanering utifrån teori, genomförande av undervisning, samvärdering för att få syn på effekterna av undervisningen”
Underkategori: “Målet är att få syn på och lära oss vilken effekt undervisningen har på barnens intresse för skriftspråk samt för barnens  förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap”

Begrepp:  “Språkundervisning” 
Aktivitet:  “Undervisa barnen i språk”
Beteende: “Initiera och leda lärprocesser i språk. Fånga barnens intresse, väcka deras nyfikenhet, ställa frågor för att få syn på barnens intresse och förståelse, iscensätta situationer som stimulerar barnen”
Underkategori: “Målet för undervisningen är att se effekter på barnens intresse för skriftspråk samt för deras förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap”

Exempel på omformulerat mål med högt instruktionsvärde

Omformulerat mål med lågt försvarsvärde och högt instruktionsvärde:

Arbetslaget får syn på och lär sig vilken effekt språkundervisningen har på barnens intresse för skriftspråk samt för deras förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap. 

Arbetslagen förbättrar sin förmåga att initiera och leda lärprocesser i språk, att fånga barnens intresse, väcka deras nyfikenhet, ställa frågor för att få syn på barnens intresse och förståelse, samt iscensätta situationer som stimulerar barnen.

Förbättringen sker genom kollegialt lärande där inläsning av teori i språkdidaktik varvas med samplanering utifrån teori, genomförande av undervisning och samvärdering för att få syn på effekterna av undervisningen.

Arbetsgång för målformulering

Målformuleringsprocessen som används under dagens SKA i grupp kan också användas lokalt för målpreciseringar i enskilda arbetslag.

Par 1: Susan och Laila
Par 2: Mia och Sandra
Par 3: Annika och Kicki
Par 4: Charlotta och Kristina

Arbeta i par (60 min)

Ni ska arbeta i par med att skriva målformuleringar med höga instruktionsvärden.

Hjälp varandra genom att stödja varandra i formulerandet och tex föreslå formuleringar och ordval men också genom att agera kritiska vänner åt varandra genom att ställa frågor för att ytterligare höja instruktionsvärdet i målformuleringen.

Steg 1 – välja varsitt utvecklingsmål i era systematiska kvalitetsarbeten som ni vill att de didaktiska forumen på era respektive förskolor ska utgå ifrån.

Steg 2 – identifiera begrepp i målformuleringen som har ett högt försvarsvärde och ett lågt instruktionsvärde.

Steg 3 – förbättra instruktionsvärdet för varje begrepp genom att beskriva aktivitet, beteenden samt underkategorier så tydligt ni kan.

Steg 4 – När alla begrepp har ett högt instruktionsvärdet ska ni formulera målen på nytt. Försök att få med aktiviteter, beteenden och underkategorier i de nya målformuleringarna.

Steg 5- Parvis reflektera över hur mål och målformuleringar behöver användas för att precisera det uppdrag som ges till det externa stödet för didaktiska forum på dina förskolor.

Ännu tydligare målformulering

En målformulering med ett högt instruktionsvärde kan förtydligas ytterligare genom att du beskriver olika förväntade steg i utvecklingsarbetet kopplat till målet. Utvärderingskriterier kan bidra till att tydliggöra förväntad utveckling och bör tas fram redan i uppstarten av arbetet. 

Ta fram matris för utvecklingsarbetet:

• Steg 1 Beskriv ett utgångsläge för arbetet.
• Steg 2 Beskriv enkla tecken på att arbete sker inom målområdet. Än så länge har ingen förändring skett, men arbete med förändringen pågår.
• Steg 3 Beskriv tecken på förändring av första ordningen.
• Steg 4 Beskriv en målbild för en förändring av andra ordningen.

Exempel hämtat från i fritidshemmets satsning Lärande hela dagen:

Fritidshemmets uppdrag är synliggjort, känt och framträdande.	Fördjupad förståelse för uppdraget utifrån läroplanen.	Arbetar vi systematiskt med kvalitetsarbete kopplat till läroplanen.
Information Information om uppdrag finns tillgängligt.  Talas om  Uppdraget diskuteras och talas om i olika sammanhang. Syns i verksamheten Läroplanens syfte och innehåll färgar verksamheten och kan observeras.  Har genomslag och påverkar all verksamhet  Fritidspedagogens / fritidspersonalens roll och lärarnas roller har förändrats. T ex att fritidspedagoger främst fokuserar på uppdraget i kapitel 4 i läroplanen.	Personliga teorier  Det finns olika uppfattningar om uppdraget och dessa grundar sig i tidigare uppfattningar. Förståelse för VAD som står i läroplanen Fritidspedagogerna / fritidspersonalen är förtrogna med kapitel 4 i läroplanen, vilka delar som finns och hur de bör användas.  Förståelse för HUR läroplanen kan omsättas i praktik Fritidspedagogerna / fritidspersonalen har en förståelse för vad undervisning i fritidshem kan innebära – hur de planerar, genomför och följer upp utifrån läroplanen. Förståelse för VARFÖR och intentionerna bakom läroplanen Fritidspedagogerna / fritidspersonalen sätter läroplanen i ett större sammanhang, det vill säga varför läroplanen skriver fram vissa saker. Man har förståelse för att det finns teorier för lärande som ligger till grund för läroplanen. Det kan tex handla om varför delaktighet och elevers intresse är viktigt för lärandet.	Vårdnadshavare definierar kvalitet Vårdnadshavare är mer eller mindre nöjda och kvalitet utgår ifrån nöjdhetsindex, trivsel, omsorg.  Läroplanen definierar kvalitet men fokuserar på görande Fritidspedagogerna /  fritidspersonalen följer upp att de har arbetat med läroplanen men tex kan det centrala innehållet i högre grad styra arbetet än förmågorna i syftestexten. Det är otydligt hur de olika delarna av läroplanen kan användas. Elevernas lärande definierar kvalitet Fritidspedagogerna / fritidspersonalen bedömer att elever mer eller mindre har de sju förmågorna i syftestexten. Bedömningarna är ofta holistiska, det vill säga att de bygger på en upplevelse av i vilken grad elever har de olika förmågorna. Systematik saknas.  Undervisningens påverkan på elevernas lärande definierar kvalitet Fritidspedagogerna / Fritidspersonalen följer upp vilken påverkan utbildning / undervisning har på elevernas lärande. Uppföljningen sker systematiskt i samband med undervisning och planerad verksamhet.

 

Gemensam diskussion

I helgrupp diskuterar vi:

• Runda! Hur gick det? Vad blir viktigt i hur målen formuleras för att de ska hjälpa oss i utvecklingsarbetet? Insikter och fynd!
• Vilka förberedelser behöver göras och vilka förutsättningar behöver skapas för att vi ska få till didaktiska forum i Svedala kommun, där utvecklingen blir tydlig och kan följas upp?