Små barns lärande

Ifous är ett oberoende forskningsinstitut inom förskola och skola med syfte att sprida aktuell forskning och utveckling samt att tillsammans med skolhuvudmän initiera och driva behovsrelaterad FoU som snabbare kommer till nytta i lärares och ledares vardag.

Projektet, Små barns lärande, där Svedala deltar, syftar till att utveckla en modell för dokumentation och utvärdering som genom att visa på små barns förändrande kunnande i förhållande till läroplanens målområden ger en bild av förskolans kvalitet och dess utvecklingsbehov när det gäller barns lärande.

Fortsätt läsa Små barns lärande

Share Button

Lärmoduler i ett sammanhang

Steg 1
VAD och VART – analys av resultat och elevernas behov av utveckling:
–Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?
Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process?  Prioriterat mål och nuläge.

Steg 2
KOMPETENSBEHOV – förutsättningar för lärares lärande:
Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov?  

Steg 3
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT– påbörja det undersökande och kunskapsbildande arbetet
.
Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande? Det är i steg 3 som lärmoduler kan användas.

Steg 4
RESULTAT – utvärdering av det undersökande och kunskapsbildande arbetet

– Vilket förändrat kunnande uppvisar barnen nu i den verksamhet de befinner sig i? Behöver vi förändra något i vårt tillvägagångssätt? I lärmodularbetet sker kontinuerligt delutvärderingar.

Därefter påbörjas en ny cykel.

 

En lärmodulcykel

I en lärmodulscykel finner du de delar som behövs för att utveckla det som benämns som beprövad erfarenhet:

1 Vetenskaplig grund – moment A
Inläsning av texter eller filmer där metoder, begrepp och modeller presenteras (som har stöd i forskning) för att få en gemensam referensram med stöd i forskning.

2 Omsätta teori i praktik – moment B
Kritiska diskussioner och gemensam planering utifrån personliga teorier om det som lästs in.

3 Vilka effekter har vårt nya agerande – moment C
Noteringar och observationer av praktiken

4 Beprövad erfarenhet – moment D
Uppföljning, dokumentation och erfarenhetsutbyte. Arbetet sker systematiskt och erfarenheterna dokumenteras.

Länk till lärmoduler.

En animation som visar hur stöd för professionellt lärande kan utformas på en förskola där målet är att alla ska lyckas.

Länk till lärmoduler PDF

Share Button

SKA i grupp 2018

Prioriterade mål för förskolor i Svedala kommun 2017 och framåt

  • Arbeta mot en uppdragsorienterad förskoleverksamhet, grundad på skollag och läroplan, och med utbildning, undervisning samt omsorg som gemensam bas; EDUCARE.
  • Utbildning/förskola har en tillräckligt utbyggd och kapabel administration som kan motsvara de grundläggande kraven för offentlig förvaltning samt stöd till chefer
  • Förskolorna utvecklas via professionell kapacitet byggd på vetenskaplig grund, och en hållbar arbetsmiljö för medarbetare och chefer
  • Specialpedagogiskt synsätt färgar arbetet med att skapa en rymlig förskola för alla barn, inkludering och anpassning, samt kompletteras av barnpsykologisk kompetens

Syfte med SKA i grupp den 24 maj

Att komma fram till vilka organisatoriska och strukturella förutsättningar som krävs för att åstadkomma en välfungerande författningsstyrd verksamhet.

Fortsätt läsa SKA i grupp 2018

Share Button

Naturvetenskapliga fenomenet luft

 

 

 

Inlägg 3 av 4 – Undervisa om luft

Luft finns överallt runtomkring oss, både inomhus och utomhus. Den tar plats om man försöker stänga in den eller trycka ihop den. Gaserna som luften består av går inte att urskilja med blotta ögat, den är genomskinlig och vi kan röra oss obehindrat genom den, till skillnad från fasta föremål eller vätskor. Luften i jordens atmosfär består av en blandning gaser och som vi behöver för att kunna andas. Luften består till största delen av kväve och syre.

  • Kväve 78% är den vanligaste gasen i luften. Det är en mycket oreaktiv gas som inte reagerar med andra ämnen så lätt.
  • Syre 21% är den näst vanligaste och behövs till vår och andra organismers andning. Denna gas bildas av gröna växter på land, växter, alger och cyanobakterier. Är en reaktiv gas. I kontakt med uv strålning skapas ozon som hjälper till att skydda jorden mot skadlig uv strålning.
  • Ädelgaser < 1% de vanligaste är argon, neon och helium
  • Koldioxid 0,035% en viktig gas som ökar växthuseffekten.
  • Ozon 0,0001% är en livsviktig gas

Molekylerna i luften är hela tiden i rörelse.

Min resa med det naturvetenskapliga fenomenet Luft

För att utmana mig själv valde jag att arbeta med fenomenet luft i min studie, något som jag tidigare inte haft så mycket kunskaper om eller kände mig förtrogen med. Då luft är ett stort naturvetenskapligt fenomen valde jag att smalna av till att fokusera på att blåsa och detta fick bli mitt lärandeobjekt och vad jag ville att barnen skulle få syn på. Detta utvecklades senare till att fånga luft under arbetets gång då barnen hela tiden tillförde nytt material och formulerade nya hypoteser fick jag därför utmana vidare och vi kom in på att fånga luft.

Jag valde att introducera min övning sist då jag ville att barnen skulle ha en förförståelse om luft och att barnen fått idéer på material och krafter som de skulle kunna använda sig utav när de sedan skulle ta sig an min aktivitet att blåsa med hjälp av såpbubblor. Erfarenheter och kunskaper som barnen erövrat när de jobbat med luft i tidigare aktiviteter som mina kollegor presenterat ville jag skulle bli synliga i min aktivitet för att utmanas vidare i sin lärandeprocess.

Jag valde aktiviteten med såpbubblorna utifrån att jag ville att barnen skulle bli mer nyfikna/drivande samt att det finns möjlighet till framtida utveckling, att alla barnen i barngruppen kan utmanas utifrån sina förutsättningar. Denna aktivitet ger utrymme till variation och vilja att utforska vidare.

Övningen knyter även an till barnens vardag då vi pratar mycket om att vi skall blåsa på maten, vi blåser när någon slagit sig, och barnen kan genom tidigare erfarenheter med arbetet med luft återkoppla och ställa nya hypoteser genom att återkoppla till tidigare övningar där vi jobbat med

  • Att blåsa med munnen
  • Blåsa med hårfönen
  • Att skapa luft med kroppen
  • Att använda böcker, papper
  • Att hosta
  • Klädesplagg, bestick och leksaker
  • Alla dessa saker har de fått prova igen men denna gången med såpbubblor.

Vi har även samtalat mycket kring vinden och dess styrka då vi tidigare arbetat med vindsnurror och vimpel både inne som ute. Detta har jag också haft nytta av i min undervisning.

Allt material som vi tidigare använt har barnen haft möjlighet att testa i sin vardag då vi gjort en lärmiljö/station där barnen fritt kan testa fenomenet luft i olika konstellationer och vid olika tillfälle under dagen. Där har jag även ställt en låda med såpbubblor så att de spontant kan laborera, på detta sätt tror jag att det blivit naturligt att prova tidigare erfarenheter då materialet är tillgängligt.

I min aktivitet ville jag att barnen skulle få uppleva så mycket variationer när de laborerade med bubblorna och därför utförde jag undervisningen både

  • Inomhus-utomhus
  • Vindstilla-mycket vind
  • Olika sorters material och tekniker för att bubblorna skall se annorlunda ut

Vid första tillfället valde jag att göra aktiviteten inomhus med en barngrupp på 10st för att göra barnen medvetna om att man måste blåsa med munnen för att få iväg en bubbla, detta visste en del och deras första reaktion var skall vi blåsa bubblor inne

Jag valde att introducera aktiviteten genom att göra det lite spännande, jag hade samlat materialet i vår hemliga låda som vi brukar använda när vi skall experimentera och vi tittade och barnen fick fundera på vad det skulle kunna vara, vi pratade lite om hur man gjorde lösningen till såpbubblorna och vi luktade på vätskan därefter var det dags att prova. Jag valde först att blåsa för att demonstrera skillnader i blåsteknik, vad händer när man blåser snabbt och vad händer när man blåser sakta?

Därefter fick barnen prova en och en och vid alla tillfällen har det varierat i storlek på barngrupp utifrån vad jag ville belysa vid vilket tillfälle. Ett par gånger utomhus har barnen fått experimentera fritt med större baljor så att många kan jobba samtidigt där dom även fått besök av andra avdelningar.

Jag har anpassat övningen utifrån barngrupp genom att anpassa materialvalet och på så sätt variera svårighetsgraden.

Genom att använda mig mycket av reflektion och återkoppling med hjälp av både Unikum, lärloggar, videofilmning samt mycket bilder både på väggen samt även kopplat en kanon där jag visat bildspel på vad som hänt under dagen och på så vis gjort barnen delaktiga i sin egen lärandeprocess då vi under samtal belyser de olika upplevelserna som barnen och jag provat, i efterhand återkoppla till tidigare erfarenheter med luft för att dom skall utmanas vidare och vilja testa nya saker. Några barn har fått vara delaktiga att skapa sina egna lärloggar där vi samtalat om processer. Jag har själv varit medforskande, nyfiken och haft stor glädje då jag under vissa experiment blivit lika förvånad som barnen. Det häftigaste var när vi blåste såpbubblor med fönen i olika hastighet.  De barnen som inte har det verbala språket har fått delge genom kroppsspråk och TAKK-tecken.

Min analys

Eftersom vi gjorde en kartläggning över barnens kunskaper när vi startade upp projektet med luft kan jag tydligt se ett förändrat kunnande hos alla barnen i barngruppen. De allra yngsta har fått mycket upplevelser och alla har testat utifrån sina tidigare erfarenheter och kunskaper och bidragit till att projektet fortfarande är levande då varken vi eller barnen är färdiga med detta fantastiska fenomen. Jag märker att de äldre barnen har agerat som lärresurser till de yngre och även engagerat de andra avdelningarna i huset.

Min tolkning är att alla barnen har fått syn på hur man kan använda luft, och vågar prova olika metoder för att experimentera vidare.

Jag tror att barnen har fått syn på att man kan skapa luft på olika sett för att skapa en bubbla, då de spontant och självmant hämtat olika material för att testa sig fram. Några av barnen har tex hämtat böcker och ställt sig framför såpbubblorna för att vifta. Jag har märkt när vi jobbat utomhus och det har blåst har dom inte behövt använda munnens hjälp utan har använt vinden för att få iväg bubblan och då återkopplat till vindsnurrorna. De har använt sig av sin egen kropp för att vifta och på så sätt försökt skapat en bubbla. Hälften av barngruppen har förstått att man kan använda olika styrka när man blåser för att uppnå olika resultat. Varierar hastigheten utefter vilken bubbla man vill skapa.

Jag kan se att barnen använder sin kunskap i sin lek då de tex bygger torn och sen försöker att blåsa i olika styrka för att få tornet i obalans, de använder sin kropp på olika sätt för att skapa luft samt de benämner begreppet luft och blåsa. De har även lärt sig TAKK tecknet för luft. De berättar stolt för kompisar hur vi arbetat, även de barn som inte har det verbala språket använder ett tydligt kropp språk för att förmedla sin kunskap. Att de utforskar på egen hand i vardagliga situationer, och på så sätt blir mer förtrogna med fenomenet. Att de agerar som lär resurser för varandra i deras egna utforskande.

Ett stort redskap i dokumentationsprocessen har varit videofilmning där man i lugn och ro kunnat titta för att se alla barns lärande och upptäckter. Utan detta redskap hade jag inte sett hälften så mycket av barnens och mitt egna förändrade kunnande.

I undervisningen med naturvetenskapliga fenomenet luft har jag varit medforskande, tillåtande och inte varit rädd för att prova nya saker, har blivit förundrad tillsammans med barnen och haft stor glädje.

Jag har haft ett naturvetenskapligt förhållningssätt då jag observerat, sorterat, klassificerat, ställt hypoteser.

  • Jag tror…för att
  • gjort en förutsägelse, jag tror…..
  • gjort en undersökning för att se om hypotesen eller förutsägelsen stämmer och därefter dragit slutsatser.

Har verkligen valt en aktivitet som fångat alla barns intresse och eftersom jag återkopplat, återskapat aktiviteter så har barnen fått möjlighet att iaktta, testa och försöka om och om igen.

Jag har tänkt på hur vi skall kunna fånga de barnen som varit mindre intresserade för att lyfta in deras intresse i projektet och jobba vidare efter deras styrkor.

Jag har trots sidospår lyckats hålla kvar den röda tråden och behållet fokus på lärande objektet.

Detta kan jag tänka på tills nästa gång, att vara mer tydlig i min undervisning och att alla inte behöver få vara med på allt vid varje tillfälle. Har jobbat mycket med bubblorna under en längre tid men kan bli bättre på att bedriva min undervisning i ännu mindre grupper.

Ingen vet vart detta projekt hamnar då engagemanget, nyfikenheten och upptäckarglädjen är stor och därför jobbar vi vidare genom att jobba transdisciplinärt. Vi lyfter in andra ämnen i arbetet med bubblorna/naturvetenskap arbetet.

Vi har haft ett gott föräldrasamarbete då de berättat hur deras barn har laborerat med fenomenet hemma som har gynnat vårt arbete framåt.

Detta har tänkt utmana barnen vidare i:

  • Skapa med bubblor
  • Göra såpbubblor mixturen på olika sätt för att upptäcka skillnader. Vi kanske kan fånga bubblorna?
  • Jobba med ballonger på olika sätt bla ballong bilar där vi lyfter in konstruktionsdelen och då vi har många barn som är intresserade av bilar för att göra de mer delaktiga.
  • Kan vi använda samma material till att blåsa ballonger?
  • Ett sidospår har varit drakar och då utmana dom vidare i detta genom att konstruera drakarna på olika sätt för att skapa olika effekter.
  • Slow mation film
  • Digitalisering där vi kan ta hjälp av vår IKT pedagog

Målredovisningen vi lämnat in till kommunen har vi stolt kunnat redovisa att alla barnen har hög progression i naturvetenskap och teknik, både vi och barnen har ett stort förändrat kunnande.

Läs de andra inläggen i serien:

Är du nyfiken på de andra inläggen i serien kan du läsa vidare nedan:

Inlägg 1 av 4 – inledning
Naturvetenskap och teknik på Fröhuset och Klöverstugans förskolor

Inlägg 2 av 4 – undervisa 1-2-åringar
Naturvetenskapliga fenomen för yngre barn 1-2 år på Fröhusets förskola

Inlägg 4 av 4 – undervisa 5-åringar
Undervisning i förskolan för 5-åringarna på Fröhusets förskola

Om bloggförfattarna

Veronika Mattsson är  är förskollärare och arbetar på Klöverstugans förskola i Svedala kommun.

Share Button

Naturvetenskapliga fenomen för yngre barn 1-2 år

 

 

 

Inlägg 2 av 4 – Undervisa 1-2-åringar

Villerkulla är en hemvist på Fröhusets förskolas yngre barn 1–2 år. I vår examinationsuppgift inom naturvetenskap och teknik skulle vi lägga fokus på ett naturvetenskapligt fenomen. Fenomenet blev densitet, men vi valde att fokusera på begreppen flyta och sjunka för att möta barnen på deras nivå. Undervisningstillfällena genomfördes i mindre grupp med fyra barn i åldern två år.

Vi utgick från följande läroplansmål:

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
  • Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Förberedelser innan undervisning 

Innan undervisningen påbörjades gjordes en pedagogisk planering för att säkerställa progressionen hos barnen. Vi hade uppmärksammat barnens intresse för vatten både inomhus och utomhus. Därefter gjordes en kartläggning av varje barns kunskaper om vatten, flyta och sjunka och kärnämnet koherens, där vi fokuserade på trygghet och tydlighet för att barnen sedan ska få möjlighet att förstå sammanhang och kunna orientera sig. 

Planeringen strukturerades för att ge barnen utvecklingsmöjligheter att befästa begreppen flyta och sjuka. Vi sökte efter ett tydligt och konkret material för att starta vår undervisning. Vi hade tidigare erfarenheter av Tiggy testar och visste att det var ett tydligt material. Därför valde vi att  ge barnen en förförståelse, väcka nyfikenhet och intresse för fenomenet genom att se filmen Tiggy testar, flyter eller inte på Sveriges utbildningradio (Ur skola). 

Vi valde att rikta barnens uppmärksamhet mot orden flyta / sjunka och benämnvar materialet befann sig i skålen.  Under första undervisningstillfället valde vi att  använda likvärdigt material som visades på filmen för att associera till fenomenet. Barnen fick möjlighet att formulera hypoteser om materialet sjönk eller flöt. Undervisningen upprepades med variation av material och personal, för att ge barnen lika förutsättningar till ett lärande. 

Utförandet av undervisningen om lärandeobjektet flyta och sjunka 

Vi har med oss fyra barn in i ett rum där vi kan stänga dörren om oss så att ingen stör. Först frågar vi om barnen kommer ihåg vad de gjort dagen innan och pratar om Tiggy och popcornen. Vi börjar med att upprepa övningen de gjort dagen innan med popcornkärnan och det poppade popcornen. Vi demonstrerar övningen för barnen då det inte är just denna övning som vi vill lägga fokus på. Vi vill också se vad de fått med sig från föregående undervisning. Det visar sig att merparten av barnen fått med sig att popcornkärnan sjunker och att de börjat ta till sig begreppen, men när vi lägger i popcornkärnan sjunker den inte, vilket förvånar barnen. Vi bestämmer oss för att trycka ner popcornkärnan efter att vi frågat barnen om vi skulle göra det. Då sjunker den och stannar kvar på botten. Detta blir det som avgör hur vår undervisning kommer att riktas mot att undersöka om de saker som flyter verkligen flyter.  Vi pratar hela tiden om vad som händer, både med barnens ord och med de naturvetenskapliga begreppen till exempel säger vi: “oj, popcornkärnan simmar uppe på ytan, den flyter, istället för att åka ner på botten, den sjunker”.

Formulera en hypotes

Ett barn i taget fick välja vilken sak de ville undersöka huruvida det flyter eller sjunker. Detta för att varje barn ska bli sedda och för att varje barn ska få möjlighet att undersöka och ta till sig undervisningen. Innan barnen fick lägga saken i vattenskålen fick de formulera en hypotes – “Flyter (simmar på ytan) eller sjunker (åker ner och lägger sig på botten) till exempel plastkatten?”. Hypoteserna formuleras för att befästa begreppen och ge dem det expansiva språket. De saker som flöt var det som fångade barnens intresse mest. Då ett barn provat en metallbil som sjönk och ett annat barn provade en träbil som flöt ville kompisarna att vi skulle trycka ner träbilen, men innan barnet tryckte ner den ställde vi produktiva frågor som:  Vad tror du händer om du trycker ner bilen? Efter att ha sett popcornkärnan sjunka när vi tryckte på den så ville barnen försäkra sig om att föremålet verkligen flöt och inte sjönk när man tryckte ner det. Så hela vår undervisning slutade med att barnen undersökte om det som flyter verkligen flyter. Barnen kunde då dra slutsatsen att träbilen och andra saker de provade verkligen flöt. Vi hade dock tagit med några saker som både kunde flyta och sjunka beroende på hur man la föremålet. La man det på högkant så sjönk det men om man la det med den största ytan neråt så flöt den och tryckte man på det så sjönk det. Så frågan var om föremålen flöt eller sjönk? Barnen tyckte att det sjönk, för tryckte man på det så sjönk det ju.

Barnens delaktighet i sin lärandeprocess

Det är viktigt att barnen känner att vi som pedagoger är lyhörda, uppmuntrar och tillåter deras sätt att undersöka för att de ska få en förståelse för fenomenet. Vi valde att ett barn i taget skulle få undersöka och formulera en hypotes om föremålet skulle sjunka eller flyta. Från början hade vi inte tänkt att barnen skulle trycka ner sakerna när de flöt men vi lät barnen få inflytande i undervisningen då vi såg att det var det som fångade deras uppmärksamhet mest.

Analys av vår naturvetenskap och teknikutbildning

Genom utbildningen har vi tillsammans fått en grund inom naturvetenskap och teknik och utvecklat ett naturvetenskapligt språk. Under våra undervisningstillfällen har vi kommit fram till att lärandet inte alltid är linjärt utan rör sig i olika riktningar och detta medför att vi måste anpassa undervisningen under tiden som den pågår (Rhizomatiskt lärande). Vi har vågat prova att arbetat med naturvetenskapliga fenomen och har insett att vi tillsammans med barnen kan lära oss mer inom detta ämne. Vi har också utvecklats i vårt arbetssätt – att fokusera mer i den pedagogiska planering på vilken undervisning som ska ske. Filmdokumentationen har blivit ett verktyg för oss att få möjlighet att se hur undervisning utförs med barnen och på vilket sätt den kan fördjupas i pågående processer.

Naturvetenskap och teknik har många igenkännande fenomen i vardagen. På olika sätt kan vi vidareutveckla barnens tidigare förmåga eller väcka ett fördjupat intresse till att se och förstå vardagen. Det handlar om hur och var vi lägger våra begränsningar eller metoder i undervisningen för ett fortsatt lärande, för att utveckla barnens förmågor att bemöta vår natur och vårt samhälle. Vi har fått syn på vilka didaktiska val vi gör och hur vi prövar och ompröva våra val under pågående undervisning.

Teoretiska perspektiv på undervisningen

Utvecklingspedagogiskt perspektiv: I undervisningen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv med att stötta och utmana barnen i fenomenet flyta/sjunka, vilket var lärandeobjektet.

Pluralistisk undervisningsprincip: Barnen fick möjlighet att undersöka och uppleva genom att lyssna av och delge sina tankar till varandra.

Från lokalt till expansivt språk: Vi gav barnen en möjlighet att utveckla sitt lokala språk till ett expansivt språk just i naturvetenskapliga termer.

Produktiva frågor: Att använda produktiva frågor stimulerar barnens nyfikenhet där barnen kan framföra tankar och dra egna slutsatser. Genom produktiva frågor kan barnen formulera hypoteser om fenomenet.

Rhizomatiskt lärande: lärandet är inte linjärt eller sker i en tydlig progression, utan rör sig i olika riktningar, vilka inte kan förutses.

Koherens: att förstå sammanhang och orientera sig. Sammanhang är både rumsliga och sociala, kan barnet sovra och sortera bland alla intryck.

Att diskutera

  • Hur arbetar ni med att få barnen delaktiga i sitt eget lärande inom naturvetenskap och teknik?
  • Hur kan ni göra för att få barnen intresserade av naturvetenskap och teknik?

Läs de andra inläggen i serien:

Är du nyfiken på de andra inläggen i serien kan du läsa vidare nedan:

Inlägg 1 av 4 – inledning
Naturvetenskap och teknik på Fröhuset och Klöverstugans förskolor

Inlägg 3 av 4  – undervisa om luft
Naturvetenskapliga fenomenet luft på Klöverstugans förskola

Inlägg 4 av 4 – undervisa 5-åringar
Undervisning i förskolan för 5-åringarna på Fröhusets förskola

Om bloggförfattarna

Vi är ett team som strävar efter att alla barn ska lyckas och arbetar för att ge barnen magiska ögonblick i naturvetenskap och teknik.

Jenny Hansson är barnskötare, Camilla Holmdal och Louise Lundkvist är förskollärare och arbetar på hemvisten Villerkulla, Fröhusets förskola i Svedala kommun.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala