På Klöverstugans och Fröhusets förskolor pågår ett arbetsmiljöprojekt. Syftet med projektet är att ta fram arbetssätt som ger tid till återhämtning, handledning och coachning för ett hållbart arbetsliv och därmed också minskad sjukfrånvaro.

En av de åtgärder som förskolorna vidtagit i projektet är att anställa förskolecoacher med specialpedagogisk kompetens. Efter ett halvår gjordes en delutvärdering av förskolecoachens insats på Fröhuset som visade att coachen varit en god investering för ett hållbart medarbetarskap.

Det är mycket stimulerande att arbeta i ett arbetsmiljöprojekt tillsammans med kompetent och engagerad personal. Ett av målen i projektet är att minska sjukfrånvaron. Vid delutvärderingen i maj hade sjukfrånvaron på Fröhusets förskola minskat i jämförelse med år 2017 och 2018.

Jag måste poängtera att det har varit en stor fördel att mina kollegor redan hade kommit långt i sitt arbete mot en hållbar arbetsmiljö, när jag anställdes som förskolecoach. Det är ett varmt och modigt arbetsklimat där alla vet sin roll i organisationen. Alla tar ansvar och är engagerade i sitt arbete – det är ett fördelat ledarskap.  Det finns en bred kompetens i arbetslagen. Personalen har också kunskap om alla goda hälsoeffekter träning och rörelse för med sig – som stressverktyg och återhämtning. Det pratas mycket om hälsa i personalrummet. Något annat som syns och hörs i personalrummet är de goda relationerna, som bidrar till en positiv effekt i balansen mellan arbete och fritid. I april gjordes en uppföljning av de inledande fokusgruppsintervjuerna och många lyfte den goda stämning som råder på arbetsplatsen. Det nämndes som exempel att “vi bryr oss om varandra, vi hjälps åt och vi kan ventilera svårigheter – det är högt i tak”.

Det finns många forskningsrapporter som visar på sambandet mellan goda relationer och god hälsa. Professor Annika Härenstam visar i sin studie (2014) att den som får stöd och har goda relationer till chefer, kollegor och brukare, mår bättre och att de goda relationerna verkar kunna fungera som ett skydd mot för hög belastning i arbetet. Barnen gagnas också av de goda relationerna. Forskning visar att en god samspelston mellan personalen, även påverkar barnen och deras lekar, (Öhman 2019)

Arbetet med positiv feedback, kan också vara en orsak till det goda klimatet. I tidningen Förskolan skriver Gunilla Niss, förskolepsykolog att positiv feedback skapar goda relationer som leder till att vi kan utveckla våra resurser. Ett stärkt kollegialt samspel sätter igång ett utvecklingsarbete. Niss menar att stressen minskar då vi fokuserar det goda i arbetet istället för det man inte lyckas med och inte hunnit, vilket i en förlängning kan påverka sjukskrivningar.

En annan viktig faktor för en god arbetsmiljö, är ett ledarskap som är positivt, engagerat, rättvist och tillgängligt. Att som chef engagera sig i arbetsmiljön genom ett projekt av detta slag upplever jag, gör att personalen känner sig både sedd och delaktig i utvecklingen. Det blir ett tydligt och målmedvetet ledarskap som baseras på kunskap om vad som är A och O i en hållbar arbetsmiljö.

Personalens utvärdering av förskolecoachens roll visar att det är en värdefull resurs. Personalen lyfter att de uppskattar coachens förmåga att sprida positiv energi och inspirera i arbetet. Likaså uppskattar de den utökade kompetens som kommer verksamheten till gagn med en förskolecoach som har specialpedagogisk utbildning. Jag är övertygad om att en förskolecoach kan betyda mycket i sin roll som stöd på olika sätt, för att sänka stressen på förskolan och i förlängningen leda till goda hälsoeffekter.

Min roll som förskolecoachen

I inledningen av projektet genomfördes fokusgruppsintervjuer med all personal på förskolorna. I intervjuerna framkom att personalen önskade någon som vid behov, kunde avlasta vid utbildning och undervisning men också någon som personalen kunde få handledning av i svåra situationer. Att arbeta i förskolan kan vara känslomässigt krävande, vilket skapar stress, exempelvis i arbetet med barn i behov av stöd och med svåra föräldrasamtal.

Rollen som förskolecoach har vuxit fram efter hand och förändras efter verksamhetens behov. Tillsammans med arbetslagsledarna och schemaansvarig personal granskas helheten i verksamheten, vecka för vecka och stöd sätts in där behovet är störst.

Förskolecoachen har följande huvuduppdrag:

• ersätter personal i barngruppen för att frigöra tid för hälsopromenader och deltagande i olika möten, vilket skapar möjlighet för återhämtning och minskad stress.
• handledning av personal i känslomässigt krävande situationer eller i arbetet med barn i behov av stöd.
• arbete med barn som behöver stöd i leken.
• implementering av ett specialpedagogiskt synsätt vilket innebär att skapa en tillgänglig arbetsmiljö där särskilt stöd och extra anpassningar finns tillgängligt i den normala verksamheten för alla barn. Därmed minskar särskilt stöd och extra anpassningar för enskilda barn.

Vad säger forskningen – vilka faktorer är det som utmärker en god arbetsmiljö?

Arbetsmiljöverket har gjort en kunskapssammanställning över 16 olika studier (Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, 2012) som bland annat pekar på vad personal ansåg vara utmärkande för en god arbetsmiljö. Dessa faktorer stämmer väl överens med de åtgärder som vidtagits och som personalen på Fröhusets förskola arbetar med, som exempelvis:

• förståelse för uppdraget,
• balans mellan arbete och fritid,
• kollektiv kompetens,
• god kommunikation och feedback,
• delaktighet och egenansvar
• ett administrativt eller personligt stöd i arbetet

Sven Persson och Ingegerd Tallberg Broman (2019) har nyligen släppt en forskningsrapport där de undersökt förskollärarens uppdrag, mot bakgrund av hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare. Ett av problemen som lyfts fram är svårigheten att avgränsa uppdraget och räcka till. I rapporten berättar förskolelärare om den starka lojalitet de känner till  förskolan, sina kollegor och till barnen. Dilemmat handlar om att låta barnen komma först, även om det går ut över ramen för arbetet och det egna personliga välbefinnandet. Förskollärarna vittnar om stress och oro över att verksamheten blir lidande när de är borta.

I den delutvärdering av förskolecoachens arbete som genomförts, nämner flera medarbetare just att det känns tryggt både för barn och vuxna att det är någon som alla har en relation till, som avlöser personal som är frånvarande:

“min stress har minskat inte bara av att jag vet att jag får stöttning men också av att kollegorna i andra arbetslag har fått stöttning så att man inte behöver tänka på det på samma vis” .

“Att ha en extra resurs i huset skapar ett lugn för mig. Där du är en tillgång för både oss och barnen. En tillgång för oss där du stöttar och handleder vårt arbete genom samtal. Tillgång för barnen där du visar och inspirerar barnen i leken. Detta skapar en trygghet då vi inte behöver placera in vikarier i hos de barn som är oroliga och känsliga för nya möten.”

Förskolecoachen avlöser personalen eller går in som extra stöd i barngrupperna när det behövs. Förskolecoachens arbete i barngruppen handlar om att ge barn som har behov, stöd att ta sig in i leken, att stanna kvar i leken och att tolka leken. Arbetet innebär också att stödja barnens utveckling i så kallade kärnämnen1 i förskolan exempelvis att rikta och styra sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, “läsa av” och bekräfta andra, men också att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel.

Samtidigt påverkar förskolecoachen arbetsmiljön positivt genom att bidra med goda exempel på tillgänglig lärmiljö, både på individ-, grupp-, och organisationsnivå, men också genom att bidra med positiv energi, handledning och återkoppling. Förskolecoachen bidrar därmed till flera olika faktorer som påverkar ett hållbart medarbetarskap positivt.

“Din positiva inställning smittar av sig. Det har hänt att jag känner mig nere och det är som om du känner av det och peppar mig.”

Succesivt har personalen börjat att använda mig som bollplank i olika frågor, framförallt i specialpedagogiska frågor men även i frågor om dokumentation, pedagogiska planeringar, arbetsmaterial, etc. Forskning visar att en coachs tankesätt och beteende är avgörande för att coachning ska bli framgångsrikt. Det tar tid att bygga upp förtroende och tillit, för att kunna fungera som coach eller som många i personalen väljer att kalla det – bollplank, (Rohlander 1999).

Att diskutera

Se frisk- och riskfaktorer på uppdragpsykiskhalsa.se.

• Vad har ni för positiva faktorer för en hållbar arbetsmiljö och vad kan ni utveckla?
• Hur ser ni att en förskolecoach skulle kunna bidra till en ökad kvalitet i er verksamhet?

————————————————————————————-

Bloggförfattare
Eva Bärring, specialpedagog i arbetsmiljöprojektet på Fröhusets förskola i Svedala.

 

Referenser:

• Arbetsmiljöverket (2012:7). Kunskapsöversikt – den goda arbetsmiljön och dess indikatorer.
• Dillner och Löfgren (2013). Rätt att leka – hur barn med autism kan erövra leken. Studentlitteratur
• Folkman Marie-Louise, Svedin Eva (2008). Barn som inte leker – Från ensamhet till social lek
• Härenstam, Annika (2014). Mönster av sociala relationer på arbetsplatser i Sverige.
• Niss, Gunilla (2005) Goda relationer viktigt för lärandet
• Persson & Tallberg Broman, Dilemma i förskollärares uppdrag – en studie mot bakgrund av ökad psykisk ohälsa hos förskollärare
• Rohlander, DG. (1999). How to Effectively Coach. Journal Of Management In Engineering. 15(2). s 16.
• Öhman, Margaretha (2019). Värna barns lekstyrka