Vi lär tillsammans, på Marbäcks förskola

kj
”Jag heter Katarina Järvborn och arbetar som legitimerad
förskollärare och digitalista på Marbäcks förskola i Svedala kommun.
Det här läsåret arbetar jag med de äldsta barnen, 5-åringarna.”

Vi arbetar sedan en månad tillbaka med projektet Vår trädgård. Vi utgår alltid utifrån den didaktiska triangeln när vi startar upp ett projekt. Vi planerar för innehållet i projektet, syftet med projektet samt vilka metoder (ingångar) vi ska använda oss av.

didaktisk-triangel

Projektet Vår trädgård

img_0226

Syftet

I Lpfö 98 rev 16 kan vi läsa att:

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:
– utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
– utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
– utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap”

Syftet med projektet är att barnen ska få en ökad förståelse för allt som finns i vår natur, både för djur och för växter. Att komma ut i naturen och att få lära med alla sinnen, är både roligt och rogivande vilket bidrar till ett lustfyllt lärande. Vi vill att barnen utvecklar sin medvetenhet om att kunna ta hand om vår miljö; på så sätt tror vi att barnen får ökad förståelse för miljön och hur man kan vara rädd om naturen.

Innehållet

”Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett projektinriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra”,
(LpFö 98/16)

Innehållet i projektet utgår helt ifrån barnens intresse och engagemang. Barnens intresse är drivkraften och motorn i arbetet. Genom att arbeta projektinriktat får vi in flera av strävansmålen från förskolans läroplan (LpFö 98/16). Målet är att varje barn stimuleras i sitt lärande utifrån sin motivation och förmåga och på så sätt blir arbetet både lustfyllt och meningsskapande för varje barn.

Ett av de kriterier som vi strävar efter att barnen ska uppvisa med undervisningen är att kunna benämna fyra träd vid namn, kunna peka ut dessa samt berätta tre eller flera kännetecken för varje träd.
Barnen har valt ut fyra olika träd i vår trädgård, Lönn, Björk, Pil och Lind som vi fördjupar oss i. Genom att ständigt analysera och utvärdera vårt arbete har vi skapat en struktur som fungerar.

img_0186

Metod

”Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet.”
(LpFö 98/16)

I Svedala arbetar vi med bedömningsforskaren Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka barnens medvetenhet och lärande. Vi har alltid dessa fem nyckelstrategier i bakhuvudet när vi arbetar.

Strategi 1: Att tydliggöra syfte med undervisningen
Först av allt bestämmer vi utifrån barnens intresse och fokus (i det här fallet intresset för vår trädgård och närmiljö) vad det är vi vill att de ska lära sig. Alltså vilka strävansmål vi kan nå genom detta arbete.

Strategi 2: Att synliggöra barnens lärande
Vi kartlägger vart barnen befinner sig just nu i sitt lärande, vilka kunskaper tar de med sig in i projektet?  Genom de frågor barnen ställer och reflekterar kring så lär vi oss vad som väcker deras nyfikenhet. Utifrån detta bestämmer vi sedan hur vi ska gå vidare i arbetet och hur vi ska fortsätta utmana barnen i deras läroprocesser.

Strategi 3: Återkoppling som leder till lärande
När vi börjar dagen på förskolan, samt efter lunch har vi reflektion med barnen. Barnen gör med stöd från lärare en tillbakablick i processen, genom film, foto och barnens egna dokumentationer. Tillbakablicken kan sträcka sig till några timmar tidigare på dagen, till gårdagen, till förra veckan eller till och med till något vi arbetade med innan sommaren. Genom återkopplingen väcks nya tankegångar och frågor till liv hos barnen. Det barnen och vi lärare gör tillsammans idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon.

Strategi 4: Aktivera barnen som lärresurser för varandra
Genom våra reflektionsstunder skapar vi lärare möjligheter och situationer där barnen blir lärresurser för varandra. Det enskilda barnet bidrar vart och ett med sina kunskaper och läranden.

Tove: ”Ser du där Penny, dina fingrar är lika många som lönnbladets spetsar, fem!”
Majken: ”Trädets skal kallas för stam. Och där nere i jorden finns trädets rötter”
Lina: ”Rötterna dricker vatten som sugs upp till alla bladen på grenarna”
Lukas: ”Där uppe i toppen finns trädets krona och alla grenar”

Strategi 5: Aktivera barnen som ägare av sitt eget lärande
När barnen agerar lärresurser för varandra och vi lärare sätter ord på deras lärande, medvetandegör vi också detta för barnen. Det i sin tur gör att varje barn får syn på och blir ägare till sitt eget lärande.

img_0260

 

”Lärandet ska baseras på samspelet mellan vuxna och barn såväl som att barn lär av varandra. Barngruppen skall ses som en aktiv del i utveckling och lärande”,
(LpFö 98/16).

Vi brukar dela våra 20 barn (5-åringar) i tre olika smågrupper tisdag, onsdag och torsdag. Vi har samma struktur och gruppinnehåll under veckans alla dagar fast barnen roterar. Detta för att alla ska känna sig delaktiga i processen och äga sitt lärande, dvs. befästa kunskaperna genom att själv undersöka, reflektera och dokumentera. Det mindre gruppformatet gör också att alla barnen har lättare för att komma till tals och att alla vågar ta mer plats.

Innan lunch återsamlas de tre smågrupperna för att reflektera tillsammans, återkoppling som för lärandet framåt. Då delar barnen i varje smågrupp med sig av sina nya upptäckter, tankar, kunskaper och läranden till de andra barnen i den stora gruppen (det relationella lärandet).

Exempel på innehåll från en gruppaktivitet i projektet Vår trädgård.

Vid ett tillfälle arbetade barnen med att undersöka lönnbladen. De reflekterade mycket kring bladens form, mönster, struktur och färger. Under reflektionen använde barnen sig av flera olika matematiska begrepp som exempelvis storlek, längd, bredd, mönster, ålder osv. Barnen urskiljde olikheter, jämförde varandras blad, mätte bladen, de sorterade efter storlek, form, färg och mönster.

Som ni ser så får vi inte endast in strävansmålen kring naturvetenskap här utan också flera andra mål.

Förskolan ska sträva efter att varje barn:
– utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
– utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler,
– tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
– utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
– utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
– utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
– utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
– utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
(LpFö 98/16).

Under våra barnens reflektioner framkommer ofta nya frågor och funderingar från barnen att arbeta vidare med. Jag försöker då kartlägga vilka naturvetenskapliga begrepp jag och mina kollegor kan ringa in? Jag funderar också på vilka utmaningar vi kan erbjuda som kan kopplas till dessa begrepp? Detta för att ge barnen möjlighet att undersöka vidare. Dessutom tittar vi lärare på vilka förändringar vi behöver göra i miljön, både inne och ute. Samt vilket material vi ska använda oss av? Vilka ingångar ska vi använda oss av i de olika grupperna och på vilka sätt ska vi utmana barnen vidare? Samt med vilket material?

Barnens förändrade kunnande

Genom vårt projektinriktade arbetssätt kan vi i nuläget se att barnen genom vår undervisning har fått en ökad förståelse för vår natur. Detta är något vi både ser och hör, i lek och reflektion. I samtalen berättar de varför man inte ska knäcka av grenar på träden, att man ska vara rädd om naturen och de djur som bor där osv. Det måste vara intressant för barnen samt väcka nyfikenhet, kännas lustfyllt och meningsskapande därför är det av stor vikt att allt utgår från barnens egna frågor och intressen.

Barnen kan nu peka ut dessa fyra träd – Lönn, Björk, Pil och Lind i vår trädgård, samt benämna dessa vid namn. Barnen kan också redogöra för tre eller flera karaktäristiska drag för varje träd. Barnen har lärt sig hur träden är uppbyggda, dvs. att ett träd består av olika delar såsom rot, stam, krona, grenar och blad. De har också lagt märke till att ”Svedalas träd” är (Naver)lönnen. Lönnbladet har de nämligen noterat på min och mina kollegors namnskyltar.

Vårt professionella lärande

Under denna process har vi i arbetslaget organiserat oss på ett sådant vis som stödjer möjligheter att tänka tillsammans. Vi har förändrats både som arbetslag och som individer. Vi har lärt oss av varandras kompetenser och att tänka tillsammans. Våra förmågor att samtala med varandra och strukturen på våra grupper har också varit en positiv faktor i arbetet. Vi har lärt oss att det är viktigt att kommunicera ämnesinnehållet i projektet på ett sätt så att vi lärare alla är samsynta. Det skapar en tydlighet som krävs för projektet ska kunna fortskrida.Det är kärnan i vår yrkesroll. Att ständigt reflektera och utvärdera undervisningen, att dela med sig av egna erfarenheter, lära av varandra och utvecklas vidare i en kreativ och öppen miljö har varit framgångsrikt för det fortsatta arbetet.

En viktig tanke som jag brukar ha med mig är att ständigt fundera på vad just jag tillför mitt arbetslag, min enhet, mina kollegor runt om i världen och hur man kan se det i verksamheten? Tänk vad fantastisk livet är, vi lär oss något nytt varje dag och vi lär tillsammans. Sluta aldrig att dela med dig av dina tankar och kunskaper!

Att diskutera

  • Hur arbetar ni för att skapa lärprocesser utifrån strävansmålen i läroplanen?
  • Hur gör ni för att få syn på barnens förändrade kunnande?
  • Hur gör ni för att arbeta systematiskt med det professionella lärandet?
Katarina Järvborn och arbetar som legitimerad förskollärare och digitalista på Marbäcks förskola i Svedala kommun.
Katarina Järvborn och arbetar som legitimerad förskollärare och digitalista på Marbäcks förskola i Svedala kommun.
Share Button