Två nyckelpersoner berättar om undervisning i förskolan

Under 2016 gick förskolorna i Svedala kommun med i ett forsknings- och utvecklingsprogram genom Ifous som heter Undervisning i förskolan, förkortat UndiF. I programmet ges lärare i förskolan möjlighet att utveckla sin undervisning genom kollegialt FoU-arbete i samverkan med forskning. 

Det finns tre pilotförskolor i Svedala tätort och övriga förskolor i Svedala har nyckelpersoner.

Pilotförskolornas uppdrag är att prova och dokumentera de olika undervisningsmetoderna utifrån färdiga frågeställningar och mål från forskarna. De har dessutom tidsramar för att bepröva, sambedöma, dokumentera och skicka in material till forskarna.

Övriga förskolor i kommunen har nyckelpersoner och följer samma metoder, men är friare att välja vad de vill fokusera på och ska inte skicka in material. På samtliga förskolor ses det som en kompetensutveckling och en möjlighet att beforska sin egen verksamhet.

Nyckelpersonernas uppgift är att sprida information, engagera, entusiasmera samt starta upp arbetet med de olika undervisningsmetoder som ingår och ska provas i programmet, på respektive arbetslag.

Uppdraget som nyckelperson

Vi, Michaela Åblom, nyckelperson på Värby förskola och Elisabeth Ryberg, nyckelperson Hattstugans förskola, ansvarar för spridningen av programmet och metoderna i vårt område. Vi ser stora vinster med att hitta olika metoder att undervisa på. Vi anser att forskningen kring UndiF är viktig eftersom det inte finns så mycket forskning kring just undervisning i de lägre åldrarna. Vi tänker att programmet kan leda till att vi tillsammans utvecklar en beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för metoderna. Genom programmet får vi en möjlighet att beforska vår egen verksamhet genom de olika undervisningsmetoderna och detta ger stora vinster för verksamheten. I vårt arbete med de olika metoderna finns det möjlighet att titta på saker i verksamheten som vi är nyfikna på t.ex. delaktighet eller genus.

Vårt uppdrag som nyckelpersoner upplever vi som viktigt för att utveckla den verksamhet vi befinner oss i. Genom vårt deltagande i programmet kommer vi att fortsätta arbeta för att föra in begrepp som undervisning och lektion som en naturlig del i förskolan. Möjligheten att prova olika undervisningsmetoder ger oss även ökad kunskap kring att undervisa i förskolan.

Lesson study

Den första metoden som vi arbetat med är Lesson Study. Vad är då Lesson Study? Här kommer en kortfattad information kring metoden och dess bakgrund.

Lesson study kan översättas till lektionsstudie.

Lektion kan översättas som en målmedveten handling där vi riktar barnens uppmärksamhet mot något.

Lesson study startade i Japan på 1920-talet av lärare som Lesson studytillsammans ville utveckla lektioner och dokumentera de som var speciellt bra. Modellen har alltså en lång tradition i Japan. Lesson study kan kännetecknas av att en grupp lärare tillsammans arbetar med planering, genomförande, utvärdering och revidering av undervisning i cykliska förlopp.

I en Lesson study är det undervisningen som står i fokus. Det innebär att ta hänsyn till det som gör att lektionen blir så bra som möjligt. Särskild tonvikt läggs på lektionens innehåll och mål, samt lektionens aktiviteter och undervisningsmaterial.

  • Vad vill vi att barnen ska lära sig på lektionen?
  • Vilka aktiviteter och undervisningsmaterial kan engagera barnen och hjälpa dem att lära sig det som vi vill att de ska lära sig?

Förskollärare som deltar i en Lesson study arbetar systematiskt med att undersöka och utveckla sin lektion i syfte att göra den så bra som möjligt.

  1. Undervisningen planeras gemensamt i ett arbetslag.
  2. En av förskollärarna genomför den planerade lektionen med en barngrupp och denna person kallar vi i våra Lesson Study för aktör. Lektionen observeras av de andra i gruppen. Under lektionen protokollför en av observatörerna saker som man i gruppen förutbestämt att man vill studera särskilt noga. Den andra observatören filmar.
  3. Så snart som möjligt efter lektionen diskuterar förskollärarna tillsammans, vad som gick bra och vad som gick mindre bra under lektionen. Det är lektionen som utvärderas och inte förskollärarna.
  4. En ny lektion planeras därefter, där ändringar görs utefter vad som kommit fram i sambedömningen. Lesson Study är inte kopplad till någon speciell teori utan de didaktiska frågorna som kan vägleda analysen.
  5. Därefter genomförs lektionen igen, med de ändringar som gruppen har kommit överens om i samma barngrupp eller i en ny barngrupp. Processen kan upprepas ett flertal gånger.
  6. Slutligen görs en sammanfattning av hela studien, där reflektioner kring de genomförda lektionerna och vad man lärt av studien dokumenteras. Det är väsentligt att dokumentera arbetet så att andra kan ta del av erfarenheter, insikter och lektionsupplägg.

Detta har vi i område Hattstugan/ Värby delat med oss av genom att lägga in våra Lesson Studies på områdets gemensamma digitala plattform. Detta bidrar till möjlighet att ta del av varandras arbete och kollegialt lärande. Vi nyckelpersoner kan då enkelt komma med feed-back och hjälp om något arbetslag kört fast eller inte riktigt kommer igång.

Läs gärna våra blogginlägg där vi berättar mer om de lesson studies som vi genomfört på våra förskolor:

skarmavbild-2016-11-01-kl-22-03-24

Lesson study på Hattstugans förskola, med fokus på barns delaktighet och inflytande i undervisningen.

 

 

skarmavbild-2016-11-01-kl-22-06-31Lesson study på Värby förskola, med fokus på språkundervisning i förskolan.

 

 

 

 

En sammanfattning av Lesson study:

  • Målet är att förbättra undervisningen. Fokus är på lektionens aktiviteter, innehåll, material och barnens tankar.
  • En möjlighet att prova olika idéer för undervisning om samma innehåll.
  • Gemensam reflektion kring vad som gör en lektion bra.
  • Pedagogiskt utbyte och samarbete om undervisning.
  • Kompetensutveckling och utvecklingsarbete om lektioner, direkt i arbetslag.
Share Button