Resultat

Resultat under SKA-strategin höga förväntningar handlar om ett nuläge kopplat till strävansmål för utveckling och lärande och barnens kunnande i den verksamhet de befinner sig i.

Strävansmålen  anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan:

  • Språk och kommunikation
  • Naturvetenskap och teknik
  • Matematik
  • Kulturell identitet, motorik, skapande

Målklustrer

Efter modell av Jan Håkansson

Språk och kommunikation

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
  • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
  • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Naturvetenskap och teknik

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
  • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
  • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
  • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
  • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Matematik

Utveckling och lärande

Här finner du stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.

Strävansmål

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

  • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
  • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
  • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
Kritiska aspekter utifrån analys av matematik F-9 i Svedala

Antalskonstans: Att ett antal ändras inte för att sakerna som man räknat sprids ut, läggs på hög, räknas från andra hållet… Så länge man inte tar bort eller lägger till någon, är antalet konstant. Man behöver heller inte räkna om sakerna för att försäkra sig om vad antalet var, utan man vet att om det var fem nyss och inget har ändrats, så är det fortfarande fem.

Begrepp för att beskriva saker i relation till andra saker: T ex stor, större, störst, liten, mindre, minst, få, färre, färst. Säg inte stor om allt, utan madrassen är tjock, människan lång och flaggstången hög.

Låt barnen ramsräkna, Att få en känsla för räkneramsan utan att det har något samband med att räkna något. 1, 2, 3… Det finns säkert roliga ramsor och sånger med räkneramsan som dessutom rimmar.

Ett-till-ett-principen: det vill säga att räkna antal med ett räkneord per föremål. Pekräkna först. Duka; en tallrik, ett glas, en gaffel, en kniv per person.

Subitizing: Att ta reda på att barnen använder vår medfödda förmåga att direkt ”se” ett mindre antal föremål utan att räkna dem, vanligtvis 3-4 föremål. Antal däröver behöver vi antingen gruppera eller räkna. Det är t ex därför vi sätter ett snett streck över de fyra första för att markera fem när vi spelar brännboll.

Räkna med gruppering: Att räkna 2, 4, 6, 8,10…

Bråk: För att ett äpple ska vara delat i fjärdedelar måste delarna vara lika stora. Annars är det bara ett äpple i fyra delar. Samma sak med tredjedelar, artondelar osv.

INNEHÅLL OCH FÖRMÅGOR

Här finner du stöd för att få syn på och beskriva strävansmål i verksamheten.

Problemlösning
Barnen mäter, väger, uppskattar, räknar et cetera i lek och vardag för att reflektera kring, pröva och lösa problem.

Barnen ställer matematiska frågor för att undersöka sin vardag.

Form
Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.

Mängd
Barnen kan urskilja likheter och olikheter mellan mängder, koppla samman sina uppfattningar av mängd med de språkliga uttrycken för mängd, t.ex. ”två” och ”tre”.

Barnen kan se mängder som beständiga över tid och rum.

Antal
Barnen kan forma abstrakta begrepp för antal.

Barnen kan konkretisera de abstrakta begreppen.

Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form.

Rum, läge
Barnen kan använda och förstå prepositioner och lägesord i olika meningsfulla sammanhang så som i, framför, utanför, på, ovanpå, bakom etc.

Barnen kan konstruera hållbara konstruktioner.

Riktning
Barnen kan använda och förstå begrepp som uttrycker riktning i olika meningsfulla sammanhang  såsom ,framåt, bakåt, höger-vänster, in-ut, uppåt, neråt.

Tid
Barnen kan använda och förstå tidsord i olika meningsfulla sammanhang så som nu, igår, idag, snart, ofta, emellanåt, varje dag, varannan dag, nästa vecka. Barnet kan se mönster i tid och skeenden till exempel att veta att efter vinter kommer vår, och varje måndag har vi samling

Förändring
Barnen kan förklara sina tankar om varför en förändring sker, såsom orsak-verkan, eller slump.

Mätning

Barnen kan undersöka och reflektera kring volym, längd, storlek, vikt, temperatur, vinklar.

Talbegrepp
Barnen visar förståelse för relationer inom tal (5=4+1, 3+2), mellan tal (5 är ett mer än 4, men 1 mindre än 6, samt hälften av 10) och mellan talen och omvärlden (5 fingrar, 5 flikar på lönnlövet).

Barnen kan använda räkneorden i olika meningsfulla sammanhang t.ex för att räkna ett antal eller som nummer för att beteckna någonting (numret på en buss eller en fotbollsspelare).

Ordning
Barnen kan använda och förstå begrepp som först, sist, efter, före, andra och tionde i olika meningsfulla sammanhang.

Barnen kan berätta vad som kommer före och efter ett tal i räkneramsan.

Annat stöd

Matematikordlista - Gudrun Malmer

JÄMFÖRELSEORD  HUR?

STORLEK stor liten större mindre störst minst
ANTAL många få fler färre flest färst
KVANTITET(volym) mycket litet mer(mera) mindre mest minst
MASSA tung lätt tyngre lättare tyngst lättast
LÄNGD lång kort längre kortare längst kortast
HÖJD hög låg högre lägre högst lägst
BREDD bred smal bredare smalare bredast smalast
TJOCKLEK tjock tunn tjockare tunnare tjockast tunnast
ÅLDER gammal ung äldre yngre äldst yngst
PRIS dyr billig dyrare billigare dyrast billigast

ORD som ofta används i kombination med JÄMFÖRELSEORD

alla hälften halv hälften så mycket
dubbelt dubbelt så mycket
ingen ingenting knappt nästan
någon någonting drygt ungefär
lite mer än lite mindre än reste ringa
udda jämna full tom

TIDSORD  NÄR?

nu idag i går snart
i morgon i förrgår nyss
förr i övermorgon ifjol sedan
alltid ständigt om en stund strax
aldrig sällan för en stund sedan
ofta ibland länge sedan
oftast emellanåt varje (varannan) dag

LÄGESORD   VAR?

i framför utanför
ovanpå bakom innanför
över överst bredvid ovanför
under underst mellan nedanför
först i början högst upp
sist i slutet längst ner
före i mitten nära
efter mitt på närmast
upp-uppåt fram-framåt till vänster
ner-neråt bak-bakåt till höger

 

Kulturell identitet, motorik, skapande

Utveckling och lärande

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
  • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
  • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

Stöd för arbete med strävansmålen

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala