Resultat

Resultat under SKA-strategin synligt lärande handlar om i vilken mån utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

  • Undervisning har tydligt syfte, barnens lärande görs synligt, barnen får lärande återkoppling, barnen används som lärresurser för varandra, barnen aktiveras i sitt lärande
  • I vilken utsträckning ser vi eller saknar vi det som framhålls i forskning som framgångsrikt, i vår verksamhet?

Synligt lärande

Svedala kommun genomför årligen en enkätundersökning med både personal och barn i för att kartlägga och analysera kvaliteten i verksamhet och undervisning när det gäller bedömning, utveckling och lärande. Kartläggningen är ett led i Utbildnings satsning på att utveckla en förskola på vetenskaplig grund och synligt lärande som underlag för respektive enhets fortsatta utvecklingsarbete samt kommunens kvalitetsarbete.

Frågorna kring undervisning och verksamhet har tagits fram i samarbete med Tankesmedjan Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg och bygger på nyckelstrategier utvecklade av forskaren Dylan Wiliam. Genom att använda indikatorer som bygger på den senaste skolforskningen kan enkätsvaren fungera som stöd för pedagoger att systematiskt utveckla undervisning och verksamhet som leder till ökat lärande och bättre resultat.

Genomförande av kartläggning

I november genomförs kartläggningen på respektive enhet.

  1. Personalen skattar sig själva med enkätfrågor med pedagogperspektiv.
  2. Intervjuer genomförs med barnen.
  3. Rektorer beskriver verksamheten utifrån de fem strategierna i SKA-arbetet under “Synligt lärande”.

Analys av kartläggningsresultatet

Personalen analyserar barnens svar utifrån de fem strategierna  och lyfter fram behov för arbetslaget.

    • Vad kan de? Vad är de bra på?
    • Vad i undervisningen har bidragit till att barnen utvecklat detta?
    • Vad behöver de utveckla?
    • Vad behöver förändras i undervisningen för att barnen ska kunna utveckla detta?

Rektor analyserar verksamhetens svar (barn och personal) för att sätta upp mål för verksamheten och/eller arbetslagen.

    • I vilka frågor har vi positiva svar?
    • I vilka frågor har vi mindre positiva svar?
    • I vilka frågor har vi stor spridning i svaren?
    • Vad kan förklaringen till de positiva, de mindre positiva och spridningen av svaren bero på?
    • I vilka frågor har vi hög samstämmighet mellan barn och personal?
    • I vilka frågor har vi stor skillnad mellan barnens och personalens svar?
    • Vad kan anledningarna vara till små respektive stora skillnader mellan barn och personal?
    • Vilka styrkor framträder när frågorna sorteras efter respektive  strategi?
    • Hur kan vi använda våra styrkor för att fortsätta utvecklas?
    • Vilka svagheter framträder när frågorna sorteras efter respektive strategi?
    • Hur kan vi arbeta för att balansera våra svagheter för att fortsätta utvecklas?
    • Vilken strategi/vilka strategier behöver enheten prioritera?
    • Vad behöver min personal för kompetensutveckling?

Huvudmannen analyserar underlaget för anpassning av kommunövergripande stöd.

    • Inom vilka områden behövs stöd?

Kartläggningsfrågor

Kartläggningen består sexton frågor och utgår ifrån Dylan Wiliams fem nyckelstrategier. Kartläggningen är tänkt som ett verktyg för att få syn på och diskutera kvalitéer i  undervisning/verksamhet. 

Efter varje rubrik, en för varje BFL-strategi, återfinns både barn- och personalversionen av de frågor som sorteras under respektive BFL-strategi.

Tydliggöra mål och kriterier för framgång

BARN I FÖRSKOLA – “Berätta vad du lär dig i förskolan”

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

PERSONAL I FÖRSKOLA

Är den dagliga verksamhetens syfte tydligt och ingår i ett sammanhang som är tydligt för barnen?

Barnen kan förklara vad de lärt sig under dagen.

Barnen ser förskolan främst som en lärande miljö.

Jag använder olika exempel för att förklara.

Skapa aktiviteter som synliggör lärandet

BARN I FÖRSKOLA – Berätta hur du lär dig i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

PERSONAL I FÖRSKOLA

Barnen deltar i samtal i verksamheten genom att säga vad de tycker.

Jag utvärderar verksamheten.

Barnen får möjlighet att visa vad de kan på flera olika sätt.

Återkoppling som för lärandet framåt

BARN I FÖRSKOLA – “Berätta vad du lär dig av vuxna i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

PERSONAL I FÖRSKOLA

Barnen får veta hur det går för dem i deras lärande.

Vad händer överlag när barnen får veta hur det gått för dem?

Aktivera eleverna som lärresurser för varandra

BARN I FÖRSKOLA – Berätta hur du lär dig av dina kompisar i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande

PERSONAL I FÖRSKOLA

Barnen hjälper och stöttar varandra i lärandet.

Barnen tränar på att ge varandra återkoppling/respons.

Barnen använder sig av de tips som de får av sina kamrater i gruppen.

Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess

BARN I FÖRSKOLA – Berätta vad du vill lära dig i förskolan

1) Barnet är inte medvetet om sitt lärande

2) Barnet kan med stöd i frågor reflektera kring sitt lärande

3) Barnet reflekterar till viss del självständigt kring sitt lärande

4) Barnet är medvetet om sitt lärande[/mks_pullquote]

PERSONAL I FÖRSKOLA

Barnen kan värdera sina egna prestationer.

Barnen säger till om det är någonting som de inte förstår.

Barnen tränar på det som de behöver förbättra.

Barnen får vara med och planera verksamheten.

Kärnämnen i förskolan

Förskollärares kunskap och förmåga att stödja barnens utveckling och lärande.

  1. Koherens: att förstå sammanhang och orientera sig. För att uppleva världen som begriplig och sammanhängande behöver man lära sig att sovra bland alla intryck.
  2. Koncentration: att styra och hålla kvar uppmärksamhet. När man lär sig att styra och hålla kvar sin uppmärksamhet kan man rikta den mot sådant som är intressant.
  3. Minne: att komma ihåg och uppleva förväntan. Man minns det man varit med om – både det som är ovanligt och det som händer ofta.
  4. Intersubjektivitet: att läsa av andra och vara tillsammans. För att uppmärksamma och förstå andra – behöver man känna igen sina egna känslor och behov.
  5. Självbild: att veta vem man är och vad man kan. Att lära känna sig själv tar hela livet – speglingen från andra ger viktiga bidrag.
  6. Kommunikation: att förstå och göra sig förstådd. Om människor kan förstå varandra blir de mindre ensamma.
  7. Exekutiva funktioner: att planera, organisera och utföra handlingar. För att förverkliga en rolig idé behövs en god planering.
  8. Mentalisering: att föreställa sig andras perspektiv och känslor. Förmågan att resonera med sig själv och känna utan att genast göra. Att tänka efter före, innan man gör något.
  9. Abstraktion: att symbolisera och bilda begrepp. Vad ska det här föreställa – att översätta verkligheten tillsammans ger samhörighet.
  10. Generativt lärande: att lära sig lära och lösa problem. Det man inte vet kan man ta reda på – det man inte kan går att lära sig.
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala