SKA i grupp, den 14 december 2017

Syfte

Att som kritiska vänner ta del av, samtala om och stödja varandra i arbetet med måluppfyllelse i förskolan.

Förberedelse inför SKA i grupp

Inför “SKA i grupp-arbetet” vill vi att ni skriver i rutan “Resultat utifrån de nationella målen” i SKA-sammanställningen (längst bak i SKA-dokumentet), så att vi får ett tydligt underlag att utgå ifrån. Utgå från anvisningarna under rubriken Förbereda ditt SKA-dokument.

Fortsätt läsa SKA i grupp, den 14 december 2017

Share Button

God kunskap, delaktighet och etiskt förhållningssätt på Rödluvan

Skolinspektionen granskar förskolors värdegrundsarbete

Skolinspektionen genomför under våren 2017 en kvalitetsgranskning av förskolors värdegrundsarbete. Inom ramen för denna kvalitetsgranskning granskas 15 förskolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän. Förskolan Rödluvan med Svedala kommun som huvudman ingår i urvalet för denna granskning.

De övergripande frågeställningar som besvaras inom granskningen är:

  1. Hur görs barnen delaktiga och ges inflytande i förskolans dagliga verksamhet och undervisning?
  2. På vilka sätt genomsyrar värdegrundsarbetet förskolans dagliga verksamhet och undervisning?
  3. Hur leder rektorn arbetet med värdegrundsuppdraget?

Skolinspektionen besökte Rödluvans förskola den 19 — 20 april, 2017. Under besöket genomförde inspektörerna observationer på avdelningen Vargen. Vid besöket intervjuades rektorn Fortsätt läsa God kunskap, delaktighet och etiskt förhållningssätt på Rödluvan

Share Button

Poststrukturell teori

Syftet med denna text är att förklara vad poststrukturalism kan innebära och hur det kan ligga till grund för vårt arbete i förskolan. Jag kommer att beskriva filosofin kortfattat, förklara några relevanta begrepp och belysande exempel.

I det följande presenterar jag en bild av hur man ser på världen utifrån poststrukturell teori, vilket inte innebär att det är såhär världen ser ut. Det är en tolkning bland många andra som kan hjälpa oss att förstå saker på ett nytt sätt.

Fortsätt läsa Poststrukturell teori

Share Button

SKA i grupp

ska-i-grupp
Kompetens, behörighet och organisation

 

Syfte

Att som kritiska vänner ta del av, samtala om och stödja varandra i arbetet med att skapa en organisation som stödjer både utbildning och undervisning.

Huvudfråga:

– På vilket sätt ger denna organisation stöd för både utbildning och undervisning?

Tolkas utifrån två aspekter:
Organisation, ansvar, styrkor och svagheter 
Kultur, identitet, mening och sammanhang

Förberedelse

Fortsätt läsa SKA i grupp

Share Button

Poststrukturell teori i förhållande till undervisning i förskola

Den 27-28 april genomförs lokala seminarium för alla förskollärare i kommunen. Temat för seminarierna är “Poststrukturell teori i förhållande till undervisning i förskola” och är en del av forskningsprogrammet “Undervisning i förskolan” som kommunens förskolor deltar i.

Material för arbetet med poststrukturell teori:

Pedagogisk dokumentation

Underlag för kollegiala samtal

Lärande samtal

Beskrivning av lärande samtal

  • Tre olika roller finns: ledare, samtalsdeltagare och observatör (observatören är den som reflekterar/dokumenterar om man vill ha en dokumentation av samtalet).
  • Alla deltar aktivt i samtalet i någon fas.
  • Ledarens roll är att se till att metoden följs, att tiden hålls och att frågor ställs som för samtalet framåt och fördjupar det.
  • Alla samtalsdeltagare bidrar med sitt tänkande, ingen tillåts vara helt passiv.
  • Observatörens uppgift i samtalets första fas är att iaktta samtalets form och innehåll och analysera hur samtalet blev. Ytterligare en uppgift är att bistå ledaren med att hålla fokus på att samtalet inte blir en debatt, diskussion eller dialog mellan några av deltagarna.
  • Gör (gärna i förväg) en överenskommelse om 1. Ämne/rubrik på samtalet. (För att försäkra sig om att alla uppfattar ämnet på likartat sätt) 2. Tid när samtalet ska börja och sluta. 3. Tidsåtgång för det lärande samtalet. Inkludera då också tid för att samtala om samtalet.

Ledaren:

  • ställer korta öppna frågor, en i taget
  • använder frågeorden hur och vad och undviker varför
  • ställer tydliga frågor som inte behöver förklaras
  • ställer frågor som uttrycker genuint intresse för den andres tankar
  • inväntar svar.

Observatören reflekterar över:

  • hur man närmar sig frågan
  • hur aktivt man lyssnar på varandra och visar respekt för olika synpunkter
  • hur ledaren ställer frågor
  • när det ”hettar till”
  • när ett lärande, en aha-upplevelse eller en förståelse uppstod och hur det visade sig
  • respekten och stämningen i gruppen om det uppstår fler frågor än ”svar”.

Arbetsgång:

  • Utse ledare för samtalet.
  • Utse en observatör ( den som reflekterar och dokumenterar).
  • Var och en får ca 10 minuter till egen reflektion om ämnet.
  • Ledaren förbereder sig under tiden på vilka frågor som kan bli aktuella och vad som behövs för att få till stånd ett bra samtal.
  • Observatören förbereder sig på sin uppgift.
  • Gå laget runt två – tre gånger (beroende på hur mycket tid ni har). I runda ett får alla delge sina tankar, i runda två kan man dessutom anknyta till andras tankar, i runda tre kan man dessutom avrunda och ge nya synpunkter och behandla frågor som dykt upp.
  • Ledaren ställer med fördel fördjupande frågor i runda två och tre, till den person som är på tur.
  • Låt observatören ge sin bild av samtalet.
  • Gå en kort runda med reflektioner runt själva samtalet men gå inte in på innehållet igen.

Läs mer om lärande samtal Samtalskonst i praktiken.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala