Naturvetenskapliga fenomen för yngre barn 1-2 år

 

 

 

Inlägg 2 av 3 – Naturvetenskap för 1-2-åringar

Villerkulla är en hemvist på Fröhusets förskolas yngre barn 1–2 år. I vår examinationsuppgift inom naturvetenskap och teknik skulle vi lägga fokus på ett naturvetenskapligt fenomen. Fenomenet blev densitet, men vi valde att fokusera på begreppen flyta och sjunka för att möta barnen på deras nivå. Undervisningstillfällena genomfördes i mindre grupp med fyra barn i åldern två år.

Vi utgick från följande läroplansmål:

  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
  • Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Förberedelser innan undervisning 

Innan undervisningen påbörjades gjordes en pedagogisk planering för att säkerställa progressionen hos barnen. Vi hade uppmärksammat barnens intresse för vatten både inomhus och utomhus. Därefter gjordes en kartläggning av varje barns kunskaper om vatten, flyta och sjunka och kärnämnet koherens, där vi fokuserade på trygghet och tydlighet för att barnen sedan ska få möjlighet att förstå sammanhang och kunna orientera sig. 

Planeringen strukturerades för att ge barnen utvecklingsmöjligheter att befästa begreppen flyta och sjuka. Vi sökte efter ett tydligt och konkret material för att starta vår undervisning. Vi hade tidigare erfarenheter av Tiggy testar och visste att det var ett tydligt material. Därför valde vi att  ge barnen en förförståelse, väcka nyfikenhet och intresse för fenomenet genom att se filmen Tiggy testar, flyter eller inte på Sveriges utbildnings radio (Ur skola).

Vi valde att rikta barnens uppmärksamhet mot orden flyta / sjunka och benämna var materialet befann sig i skålen.  Under första undervisningstillfället valde vi att  använda likvärdigt material som visades på filmen för att associera till fenomenet. Barnen fick möjlighet att formulera hypoteser om materialet sjönk eller flöt. Undervisningen upprepades med variation av material och personal, för att ge barnen lika förutsättningar till ett lärande.

Utförandet av undervisningen om lärandeobjektet flyta och sjunka 

Vi har med oss fyra barn in i ett rum där vi kan stänga dörren om oss så att ingen stör. Först frågar vi om barnen kommer ihåg vad de gjort dagen innan och pratar om Tiggy och popcornen. Vi börjar med att upprepa övningen de gjort dagen innan med popcornkärnan och det poppade popcornen. Vi demonstrerar övningen för barnen då det inte är just denna övning som vi vill lägga fokus på. Vi vill också se vad de fått med sig från föregående undervisning. Det visar sig att merparten av barnen fått med sig att popcornkärnan sjunker och att de börjat ta till sig begreppen, men när vi lägger i popcornkärnan sjunker den inte, vilket förvånar barnen. Vi bestämmer oss för att trycka ner popcornkärnan efter att vi frågat barnen om vi skulle göra det. Då sjunker den och stannar kvar på botten. Detta blir det som avgör hur vår undervisning kommer att riktas mot att undersöka om de saker som flyter verkligen flyter.  Vi pratar hela tiden om vad som händer, både med barnens ord och med de naturvetenskapliga begreppen till exempel säger vi: “oj, popcornkärnan simmar uppe på ytan, den flyter, istället för att åka ner på botten, den sjunker”.

Formulera en hypotes

Ett barn i taget fick välja vilken sak de ville undersöka huruvida det flyter eller sjunker. Detta för att varje barn ska bli sett och för att varje barn ska få möjlighet att undersöka och ta till sig undervisningen. Innan barnen fick lägga saken i vattenskålen fick de formulera en hypotes – “Flyter (simmar på ytan) eller sjunker (åker ner och lägger sig på botten) till exempel plastkatten?”. Hypoteserna formuleras för att befästa begreppen och ge dem det expansiva språket. De saker som flöt var det som fångade barnens intresse mest. Då ett barn provat en metallbil som sjönk och ett annat barn provade en träbil som flöt ville kompisarna att vi skulle trycka ner träbilen, men innan barnet tryckte ner den ställde vi produktiva frågor som:  Vad tror du händer om du trycker ner bilen? Efter att ha sett popcornkärnan sjunka när vi tryckte på den så ville barnen försäkra sig om att föremålet verkligen flöt och inte sjönk när man tryckte ner det. Så hela vår undervisning slutade med att barnen undersökte om det som flyter verkligen flyter. Barnen kunde då dra slutsatsen att träbilen och andra saker de provade verkligen flöt. Vi hade dock tagit med några saker som både kunde flyta och sjunka beroende på hur man la föremålet. La man det på högkant så sjönk det men om man la det med den största ytan neråt så flöt den och tryckte man på det så sjönk det. Frågan var om föremålen flöt eller sjönk? Barnen tyckte att det sjönk, för tryckte man på det så sjönk det ju.

Barnens delaktighet i sin lärandeprocess

Det är viktigt att barnen känner att vi som pedagoger är lyhörda, uppmuntrar och tillåter deras sätt att undersöka för att de ska få en förståelse för fenomenet. Vi valde att ett barn i taget skulle få undersöka och formulera en hypotes om föremålet skulle sjunka eller flyta. Från början hade vi inte tänkt att barnen skulle trycka ner sakerna när de flöt men vi lät barnen få inflytande i undervisningen då vi såg att det var det som fångade deras uppmärksamhet mest.

Analys av vår naturvetenskap och teknikutbildning

Genom utbildningen har vi tillsammans fått en grund inom naturvetenskap och teknik och utvecklat ett naturvetenskapligt språk. Under våra undervisningstillfällen har vi kommit fram till att lärandet inte alltid är linjärt utan rör sig i olika riktningar och detta medför att vi måste anpassa undervisningen under tiden som den pågår (Rhizomatiskt lärande). Vi har vågat prova att arbetat med naturvetenskapliga fenomen och har insett att vi tillsammans med barnen kan lära oss mer inom detta ämne. Vi har också utvecklats i vårt arbetssätt – att fokusera mer i den pedagogiska planering på vilken undervisning som ska ske. Filmdokumentationen har blivit ett verktyg för oss att få möjlighet att se hur undervisning utförs med barnen och på vilket sätt den kan fördjupas i pågående processer.

Naturvetenskap och teknik har många igenkännande fenomen i vardagen. På olika sätt kan vi vidareutveckla barnens tidigare förmåga eller väcka ett fördjupat intresse till att se och förstå vardagen. Det handlar om hur och var vi lägger våra begränsningar eller metoder i undervisningen för ett fortsatt lärande, för att utveckla barnens förmågor att bemöta vår natur och vårt samhälle. Vi har fått syn på vilka didaktiska val vi gör och hur vi prövar och ompröva våra val under pågående undervisning.

Teoretiska perspektiv på undervisningen

Utvecklingspedagogiskt perspektiv: I undervisningen utgick vi från ett utvecklingspedagogiskt perspektiv med att stötta och utmana barnen i fenomenet flyta/sjunka, vilket var lärandeobjektet.

Pluralistisk undervisningsprincip: Barnen fick möjlighet att undersöka och uppleva genom att lyssna av och delge sina tankar till varandra.

Från lokalt till expansivt språk: Vi gav barnen en möjlighet att utveckla sitt lokala språk till ett expansivt språk just i naturvetenskapliga termer.

Produktiva frågor: Att använda produktiva frågor stimulerar barnens nyfikenhet där barnen kan framföra tankar och dra egna slutsatser. Genom produktiva frågor kan barnen formulera hypoteser om fenomenet.

Rhizomatiskt lärande: Lärandet är inte linjärt eller sker i en tydlig progression, utan rör sig i olika riktningar, vilka inte kan förutses.

Koherens: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sammanhang är både rumsliga och sociala, kan barnet sovra och sortera bland alla intryck.

Att diskutera

  • Hur arbetar ni med att få barnen delaktiga i sitt eget lärande inom naturvetenskap och teknik?
  • Hur kan ni göra för att få barnen intresserade av naturvetenskap och teknik?

Läs de andra inläggen i serien:

Är du nyfiken på de andra inläggen i serien kan du läsa vidare nedan:

Inlägg 1 av 3 – inledning
Naturvetenskap och teknik på Fröhuset och Klöverstugans förskolor

Inlägg 3 av 3 – undervisa 5-åringar
Naturvetenskap för 5-åringarna på Fröhusets förskola

Om bloggförfattarna

Vi är ett team som strävar efter att alla barn ska lyckas och arbetar för att ge barnen magiska ögonblick i naturvetenskap och teknik.

Jenny Hansson är barnskötare och Camilla Holmdal och Louise Lundkvist är förskollärare. De arbetar på hemvisten Villerkulla på Fröhusets förskola i Svedala kommun.

Share Button