Inlägg 1 av 3 – Inledning

Naturvetenskap och teknik

Hur många av oss känner sig riktigt bekväma med att hålla undervisning i naturvetenskap och teknik? På vår enhet Fröhusets och Klöverstugans förskolor var svaret – inte många.

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, och eftersom många av oss var lite osäkra på ämnet blev det en självklarhet att verksamheten behövde fördjupa sina kunskaper inom naturvetenskap och teknik. Helen Timperleys modell utgör grunden i arbetet där grundfrågan är ”Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla, och vad behöver personalen för att tillgodose barnens behov?”  Utvecklingsarbetet som vi genomförde utgår från barnens, förskollärarnas och personalens behov, utifrån kartläggning av verksamheten och utifrån aktuell forskning. En kartläggning hjälper oss att få en uppfattning av barnens kunskaper innan vi bestämmer vilka läroplansmål vi ska sträva efter.

Professionsutveckling

Vi valde att förskollärare och barnskötare tillsammans skulle genomgå en 7.5-högskolepoängskurs i samarbete med Kristianstad Högskola. Utbildningen började under våren 2018 och avslutades innan årets slut.

Utbildningen i samarbete med Kristianstad Högskola började under våren 2018 och avslutades innan årets slut. En 7.5 högskolepoängs-kurs som både förskollärare och barnskötare gick tillsammans. I början kändes det hela läskig för många men utbildningen var uppbyggd för att främja kollegialt lärande med gemensamma uppgifter, diskussioner och reflektioner som gett mycket till personalen. Alla i arbetslaget var delaktiga samtidigt, vilket har varit av stor vikt för att alla skulle få samsyn, en gemensam förståelse och språk, som har gynnat samarbetet i arbetslaget och gett oss ett arbetssätt som vi tar med oss till kommande undervisning.  

Från Kristianstad högskola och deras inspirerande och kunniga lärare, fick förskollärare och barnskötare både teoretisk och didaktisk kunskap kring hur undervisningen ska planeras för att uppnå hög måluppfyllelse för alla barn. Våra olika roller i undervisning har fortsatt vara tydliga med förskollärarna som leder undervisningen och med barnskötare som känt sig delaktiga och viktiga i processen. Alla har fått egen kurslitteratur vilket har gett oss en gemensam grund och underlag för diskussioner och lärande. Med hjälp av litteraturen kunde vi sedan träna oss på att undervisa för barnen när det skulle utföras olika uppgifter med arbetslaget. Vi har fått fördjupade ämneskunskaper inom bland annat kemi, fysik, biologi och digitala medier och känner nu i efterhand att vi har lättare att använda oss utav alla nya begrepp och kunskaper tillsammans med barnen. Sedan har varje arbetslag valt att fördjupa sig i fysik. 

Hur gick det till?

Förskolan ska lägga en grund för det livslånga lärandet. Vi utgick ifrån barnens intresse och förutsättningar för att skapa förståelse och nyfikenhet för ämnet. Bruces och Riddersporres  kärnämnen, (förutsättningar för lärande) som till exempel förmåga att rikta och styra sin uppmärksamhet, ta initiativ eller koncentrera sig, används som gemensam vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet i Svedalas förskolor.  Därför började vi med att kartlägga barnen inom ämnet och deras förmågor för att kunna se en förändring från nuläget och se vad varje barn behövde utveckla individuellt mot vårt lärandemål.

Vi har arbetat utifrån läroplanens mål med ett transdisciplinärt innehåll (att sammanföra olika ämnen och skapa nya överskridande ämnen), och började med att identifiera barnens intressen för att sedan bygga på vår målstyrda undervisning. Med ett centralt lärande objekt i fokus kunde vi sedan låta lärandet ta olika banor utifrån barnens förutsättningar, frågor och hypoteser, (rhizomatiskt lärande) för att bland annat utveckla:  

• Barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra.
• Barnens förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
• Barnens förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.

Teoretiska perspektiv och begrepp

Några av de teoretiska perspektiv och begrepp som legat till grund för vårt arbete:

• Utvecklingspedagogiskt perspektiv: I förskolan handlar undervisning om att utmana och stötta. Att verka för barns lärande och meningsskapande i en lekfull och omsorgsfull miljö.
  Undervisning kännetecknas av att den utvecklar en förändring hos någon annan, håller fast vid en aktivitet/uppgift och förändrar den tills den lärande kan göra eller förstå uppgiften. Den som undervisar behöver vara lyhörd, förändra och anpassa sin undervisning efter den undervisades behov och signaler. Detta synsätt på undervisning förutsätter interaktion mellan den som undervisar och den som undervisas. Undervisning blir då snarare en dialog än en monolog.
• Pluralistisk undervisningsprincip: Fakta räcker inte till utan barnet behöver lära sig att värdera olika alternativa sätt att handla på. Barnen får möjlighet att undersöka och uppleva genom att lyssna av och delge sina tankar till varandra.
• Från lokalt till expansivt språk: Vi gav barnen en möjlighet att utveckla sitt lokala språk till ett expansivt språk just i naturvetenskapliga termer, det vill säga ett språk som fungerar utanför den givna situationen, som inte förutsätter att mottagaren har samma grundförståelse eller erfarenheter
• Produktiva frågor: Att använda produktiva frågor stimulerar barnens nyfikenhet där barnen kan framföra tankar och dra egna slutsatser. Genom produktiva frågor kan barnen formulera hypoteser om fenomenet.
• Rhizomatiskt lärande: Lärandet är inte linjärt eller sker i en tydlig progression, utan rör sig i olika riktningar, vilka inte kan förutses.
• Koherens: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sammanhang är både rumsliga och sociala, kan barnet sovra och sortera bland alla intryck.

Att diskutera:

• Hur arbetar ni med det systematiska kvalitetsarbetet?
• Hur arbetar ni på vetenskaplig grund med er undervisning?
• Hur planerar ni för kollegialt lärande?

Läs de andra inläggen i serien:

Är du nyfiken på hur arbetet planerades och genomfördes i arbetslagen kan du läsa vidare i inläggen nedan:

Inlägg 2 av 3 – undervisa 1-2-åringar
Naturvetenskapliga fenomen för yngre barn 1-2 år

Inlägg 3 av 3 – undervisa 5-åringar
Naturvetenskap för 5-åringarna

Om bloggförfattarna

• Emilie Ienn, förskollärare
• Jenny Lindblom, förskollärare
• Jeanette Karlsson barnskötare
• Jenny Hansson, barnskötare
• Camilla Holmdal, förskollärare
• Louise Lundkvist, förskollärare