Matematiksatsningar i Svedala

Flera nationella utredningar visar att elevernas kunskap har försämrats generellt sett när det gäller matematik. I Svedala kommun ligger både resultaten på nationella prov och betygsresultaten över riksgenomsnittet, men problemet med försämrade matematikkunskaper har även uppmärksammats i Svedala kommun. I de lägre årskurserna varierar matematikresultatet mellan skolorna varför likvärdighet måste garanteras.

PISA 2015

SKL:s matematiksatsning med fokus på styrning och ledning

Bakgrund till satsningen

SKL har utifrån Sveriges placering i PISA 2015 satt upp som mål att Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna. Med utgångspunkt från detta mål har SKL inlett en satsning med fokus på styrning och ledning inom området matematik. Medverkan i SKL:s satsning innebär att man får hjälp att ta ett helhetsgrepp på alla de åtgärder som nu är aktuella, inklusive den nya statliga satsningen för att förbättra matematik-undervisningen skolverkets matematiklyft som fokuserar på lärare och undervisning. Samtidigt kan SKL:s upplägg av den egna satsningen ses som en modell för förbättringsarbete inom svenskt skolväsende.

Klicka här för att ta del av mötestider och dokumentation.

Satsningens upplägg

Arbetet kommer att ske i så kallade arbetande nätverk på lokal och regionalnivå. I nätverken kommer fyra nivåer att vara representerade: politiker, förvaltning, skolledare och lärare. Varje regional nätverksträff berör ett tema och arbetet förbereds i de lokala nätverken. Under de regionala träffarna ska deltagarna från de olika kommunerna agera kritiska vänner och ge formativ återkoppling till varandras verksamheter. Arbetet pågår fram till 2015 med fyra regionala träffar per läsår, vilket innebär att varje tema kommer att behandlas två gånger.

  • Det nationella nätverket där endast kommunernas kontaktpersoner träffas syftar till att lägga upp arbetet för de regionala nätverken.
  • De regionala nätverken där sju kommuner ifrån Skåne träffas, beskrivs närmare nedan.
  • De lokala nätverken där vi i Svedala förbereder oss inför de regionala nätverken, samt möts för efterarbete.

Följande kommuner ingår i det regionala nätverket:

Landskrona deltog som pilot från januari 2012 och kommer att agera stödkommun för nätverket där följande kommuner ingår: Bromölla, Malmö, Kävlinge, Svedala, Tomelilla, Vellinge

Svedalas nätverk

Regionalt nätverk – Skåne

Det regionala nätverket är begränsat till sju personer som ska representera samtliga nivåer. Under de regionala träffarna ska deltagarna från de olika kommunerna agera kritiska vänner och ge formativ återkoppling till varandras verksamheter. Varje regional nätverksträff berör ett tema och arbetet förbereds i det lokala nätverket.

Följande personer ingår i styrgruppen:
  • Daniel Pedersen (politiker)
  • Johan Lundgren (förvaltning)
  • Michael Rystad (förvaltning) – kontaktperson
  • Marie Andreasson (skolledare)
  • Kerstin Peterson-Brodda (skolledare)
  • Cristian Abrahamsson (lärare)
  • Malin Sjöberg (lärare)
  • Lokalt nätverk – Svedalas

    Det lokala nätverket förbereder underlaget till de regionala nätverksträffarna samt bearbetar den återkoppling i form av kritik och förslag som kommit fram där. Det innebär att det kommer att ske lokala nätverksträffar före och efter varje regional nätverksträff.

    Följande personer ingår i Svedalagruppen:
    • Daniel Pedersen (ordf. utbildningsnämnden)
    • Sebastian Svärdebrandt (1:e vice ordf. utbildningsnämnden)
    • Jesper Sennertoft (2:a vice ordförande)
    • Johan Lundgren (utbildningschef)
    • Michael Rystad (kvalitetsstrateg) – kontaktperson
    • Marie Andreasson (rektor)
    • MarieLouise Enochsson (rektor)
    • Johannes Franck (rektor gymnasium)
    • Kerstin Pettersson-Brodda (rektor)
    • Björn Persson (lärare)
    • Cristian Abrahamsson (lärare)
    • Malin Sjöberg (lärare)
    • Caroline Åkesson (lärare)
    • Susan Henriksson (förskollärare)


    Text till animationen Analys av resultat, från ax till limpa

    Läs mer

    Länkar

    Alla lär sig allt mer av varandra – artikel på skl.se

    Arbetet på hemmaplan – deltagande kommuner

    Har höga förväntningar (inläsningstext – höga förväntningar)

    Hur blir man matematisk? (44:08) Martin Strand från Landskrona berättar om SKL:s satsning i en paneldebatt (18:30 in i filmen).

    Matematiksatsningar i Svedala

    PISA2015 SKL – cirkelledarmöte i “Små barns matematik”(PDF)

    Operativa mål – deltagande kommuner

    Presentationer av deltagande kommuner

    Rapport om Elever som lätt når skolans kunskapskrav (inläsningstext – höga förväntningar)

    SKL:s matematiksatsningssida

    SKL matematik i Knivsta (8:24) – informationsfilm

    SKL:s PM om satsningen

    Webforum Intern dokumentation PISA2015 (kräver inloggning)

    Årliga rapporter – deltagande kommuner

    Öppna jämförelser grundskolan 2014 rapport och tabeller

    Handlingsplan och stöd

    Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

    Läs Svedalas handlingsplan för matematik F-Gy.

    Cristian Abrahamsson berättar om Handlingsplan Matematik F-Gy

    Vikten av att kunna matematik

    ”Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

    “Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.”

    Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande ochproblemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.” (Lgr 11 s. 62)

    ”Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.” (Gy11 s.90)

    Läroplanerna för förskolan (LpFÖ98), grundskolan (Lgr11) samt gymnasieskolan (Gy11) säger att genom undervisningen i ämnet matematik skall man sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

    • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
    • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (LpFÖ98)

     

    • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
    • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
    • föra och följa matematiska resonemang, och
    • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Lgr 11 s. 63)

     

    • använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
    • hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
    • formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
    • tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
    • följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
    • kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
    • relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang (Gy11 s. 90-91)

    Så här går vi till väga

    Lärarens/förskollärarens insatser

    • Stimulera och utveckla matematikförståelsen
    • Undersökande (från konkret till abstrakt) och problemlösande arbetssätt
    • Matematikundervisning med evidensbaserade metoder.
    • Uppföljning av elevens matematikutveckling.
    • Kontinuerlig utvärdering av sin matematikundervisning
    • Tidig identifiering av barn/elever som har matematiksvårigheter
    • Plan för särskilt stöd med riktade insatser för att stärka barnets matematikutveckling.
    • Åtgärdsprogram med riktade insatser för att stärka elevens matematikutveckling i skolan.

    Förskolans/ skolans insatser

    • Uppföljning av arbetsmetoder
    • Analys av resultat från test och nationella prov både på skol- och verksamhetsnivå
    • Analys av måluppfyllelse både på skol- och verksamhetsnivå
    • Omfördelning av resurser inom skolor
    • Kompetensutveckling.

    Övriga insatser

    • Små barns matematik, Förstå och använda tal- en handbok och ALP skall finnas och användas på alla enheter
    • Matematiknätverk finns både för förskola och för skola. Nätverkens syfte är kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte.
    • Stöd från kommunala matematikutvecklare

    Framgångsfaktorer

    I skriften ”öppna jämförelser 2011 – Tema matematik (Sveriges kommuner och landsting 2011) listar man en rad faktorer som bidrar till framgångsrik undervisning. Faktorerna har stöd i den senaste tiden forskning (Se t.ex. Nordenbo et al. (2010). ”Input, process and Learning in primary and lower secondary schools”; Hattie, John (2009). ”Visible Learning – A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement” och Skolverket (2009). ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?”).

    • Innehållsfokus i undervisningen. Läraren sätter upp mål för lektionerna och det är tydligt för eleverna hur de ska nå dem
    • Har goda relationer till eleverna och skapar en god lärandemiljö
    • Situationsanpassar undervisningen efter elevernas behov och utvecklingsnivå
    • Involverar eleverna i det egna lärandet
    • Ger framåtsyftande återkoppling, det vill säga att inte bara lyfta fram elevens brister utan att göra det tydligt för eleven vad som krävs och hur man ska gå vidare för att kunna nå målen
    • Visar respekt och engagemang för eleverna
    • Höga realistiska förväntningar på elevernas möjligheter och deras egen förmåga
    • Varierar undervisning och metoder, och är inte beroende av vissa läromedel
    • Utmanar eleverna kunskapsmässigt

    Utöver detta finns det tre faktorer som är särskilt avgörande för elevernas inlärning när det gäller just matematik. Dessa är:

    • Lärarens egen kunskap om det hon eller han ska undervisa om
    • Lärarens förmåga att lyfta fram poängerna i det hon eller han ska undervisa om
    • Att läraren tar hänsyn till elevernas förförståelse och abstraktionsförmåga

    Arbetsgång

    Följande visar hur vi arbetar för att ge alla elever stöd för sin utveckling av förmågorna i matematik

    Arbetsgång - matematik

    Lättare stödåtgärder
    Lättare stödåtgärder kan handla om repetition med läraren eller speciallärare i form av arbete med konkret material, extra genomgång eller repetitionsuppgifter.

    Åtgärdsprogram eller motsvarande
    Åtgärdsprogrammet kan till exempel handla om utökat stöd av speciallärare, olika hjälpmedel, mer tid till matematik. Man kan också undersöka mer långtgående åtgärder som intensivundervisning.

    ALP står för Analys av läsförståelse i problemlösning, se litteraturförteckning

    Obligatorisk uppföljning av våra arbetsmetoder

    [table id=2 /]

    Kommentar till arbetsmetoder

    Ansvar
    Det övergripande ansvaret för att arbetsmetoder används ligger hos rektor. Undervisande lärare ansvarar för att tester etc. utförs och dokumenteras samt rapporteras i de fall det skall ske.

    Tidpunkt
    Nationella prov sker vid fastställda tider (se skolverket.se)

    Tester från Förstå och använda tal samt ALP görs i slutet av vårterminen.

    Test 3,6,9 från Förstå och använda tal samt ALP 2,5,8 kan användas som förkunskapstest i början av årskurs 4,7 och 9.

    Test 9 från Förstå och använda tal samt ALP 8 kan användas som förkunskapstest i årskurs 1 på gymnasiet.

    Om testen och hur resultaten skall användas
    ”Förstå och använda tal” är ett material som utgår från undervisning i och om tal ur ett taluppfattningsperspektiv. ALP står för ”Analys av läsförståelse i problemlösning” och utgår från problemlösning i ett läsförståelseperspektiv.
    Testen från ”Förstå och använda tal” samt ALP är inte avsett att användas som ett sätt att visa elevernas kunskapsnivåer eller jämföra skolor ur ett summativt perspektiv. Därför bör analysen av resultaten ske ute på skolorna och användas till att ge information om elevers
    svagheter och behov av insatser inom speciella områden av matematiken. Resultatet kan också användas som planeringsstöd inför den fortsatta undervisningen och hur den skall vara organiserad. Analysen bör bli en del av skolans kvalitetsredovisning.

    Individuella resultat kan användas till skriftliga omdömen IUP, åtgärdsprogram och följer eleven vid överlämningar eller skolbyten. Formulär för att dokumentera resultat finns i materielen ”Förstå och använda tal” samt ALP.

    I Svedala kommun finns ett beslut om att ” Alla elever i årskurs 2 skall kunna läsa, skriva och räkna”. Därför samlas resultaten i årskurs 2 in för att användas till en kommunövergripande analys.

    Dokumentation och insamling
    Formulär för att dokumentera resultat finns i materielen ”Förstå och använda tal” samt ALP. Insamling av resultat på kommunnivå (nationella prov samt resultat från årskurs 2) sker digitalt.

    Övriga arbetsmetoder
    Skolverkets analysschema samt matrisen över kunskapsutveckling som finns i ”Förstå och använda tal” är bra hjälpmedel när man skall analysera elevernas kunskapsutveckling

    Övriga resurser
    Skolverkets bedömarstöd, bland annat Diamant, Måns och Mia
    (skolverket.se)
    NCM, Nationellt centrum för matematikutbildning. Här hittar man bland annat Nämnaren och Strävorna (ncm.gu.se)

    Litteratur
    Alistair McIntosh, NCM Förstå och använda tal
    (ISBN 978-91-85143-13-9)
    Berit Bergius m.fl. NCM Matematik – ett grundämne
    (ISBN 978-91-85143-19-1)
    Gudrun Malmer ALP – Analys av läsförståelse i problemlösning
    (ISBN 978-91-44-07835-9)

    Följande personer har arbetat med att ta fram handlingsplanen:
    Marielouise Enochsson, Madeleine Herentz, Annika Holm-Backis, Helena Jonasson, Per Stefan Karlsson, Annica Nettrup, Anne Regen, Malin Sjöberg, Marianne Sjölin, Sefika Mehmet, Stefan Bergqvist, Andreas Ekblad, Cristian Abrahamsson

    Små barns matematik

    Svedala kommun har sedan flera år tillbaka fokuserat matematik i sitt utvecklingsarbete. Inledningsvis startades en projektgrupp som bl a kartlade lärarnas kompetens inom området och tog fram en handlingsplan för utveckling. Enligt handlingsplanen ska “Små barns matematik” implementeras på alla förskolor.

    Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet har tagit fram en kompetensutvecklingsmodell som kan användas förskollärare i förskola, förskoleklass och tidiga skolår. Syftet med modellen är att vidga och fördjupa det kunnande i matematik och matematikdidaktik som lärare har för att kunna utveckla och utmana barn sitt intresse för och lärande i matematik i enlighet med forskning, beprövad erfarenhet och styrdokument.

    Modellen innebär kompetensutveckling genom studiecirklar med en fastställd kursplan och med “Små barns matematik” och “Matematik i förskolan” som underlag. Under våren 2013 har 11 studiecirkelhandledare utbildats i Svedala kommun och under läsår 2013-2014 kommer 11 studiecirklar á 10 tillfällen att genomföras. Alla förskollärare i förskola och förskoleklass i kommunen deltar.

    Mål med kompetensutvecklingen

    • uppmärksamma barns möten med matematik och dessa mötens betydelse för fortsatt lärande,
    • ge kompetensutveckling i hur barns kunnande iakttas, analysera och utvecklas,
    • stödja arbetslag i arbet med hur barns kunskapsutveckling kommuniceras,
    • visa matematikens spännande, kreativ, utvecklande sidor – fäven för förälödrar
    • uppmärksamma lekens betydelse för lärandet
    • se hur lärares syn på matematik, på eget och på barns lärande i matematik fokuseras och kan utvecklas.

    Studiecirklarna

    Kursplan

    Första träffen – Introduktion

    Andra träffen – Svensk förskola, matematik i vår kultur

    Tredje träffen – Dokumentation, språk och representationer

    Fjärde träffen – Sortering och klassificering

    Femte träffen – Tal och räkning

    Sjätte träffen – Tal och räkning

    Sjunde träffen – Rumsuppfattning, bygglek och språkutveckling

    Åttonde träffen – Statistik, diagram och mätning

    Nionde träffen – Matematik ute

    Tionde träffen – Upptäckter av matematik i en barnbok. Samverkan med hemmet

    Här kan du ladda ned studiecirkelhandledning, kursplan och arbetsuppgifter

     Små barns matematik      Matematik i förskolan

    Share Button

    Kvalitet och Utveckling i Svedala