Hur kan vi få fler barn att känna sig inkluderade och delaktiga i förskolans gemenskap? Hur kan vi skapa möjligheter för samtliga barn att delta i lek och socialt samspel?

Tidigare genomförde Fröhusets förskola ett lekprojekt med strukturerade lekgrupper, som visade sig vara framgångsrikt för såväl barn som för personal. Utifrån dessa erfarenheter och kunskaper, samt förskolans läroplans framhållande av lekens värde och de vuxnas ansvar för leken på förskolan, har nu ett spridningsprojekt genomförts i kommunen. Projektet heter Alla barns rätt till lek och syftet var att öka kunskapen hos personalen om arbetssätt med strukturerade lekgrupper, där barn med autismspektrumtillstånd får möjlighet att delta och leka tillsammans med andra barn utifrån sina förutsättningar. Syftet var också att sprida metoden och kunskaperna till fler förskolor inom kommunen. Därmed får fler barn möjlighet till ökad måluppfyllelse.

Målgruppen har varit barn med autismspektrumtillstånd eller liknande svårigheter. I projektet har 10 barn från målgruppen deltagit, samt nio förskollärare och två barnskötare. Projektet har pågått mellan januari-augusti 2019.

Målet har varit att ge barn med autismspektrumtillstånd ökade erfarenheter och kunskaper i att delta i lek på förskolan. Vi ville genom att ge barnen en ökad kommunikativ förmåga, samt en ökad självkänsla utveckla barnens förmåga att känna delaktighet i sociala sammanhang. Målet var också att barnen skulle öka sin relationella kompetens, kunna ta egna initiativ, kompromissa, utöka sin lekrepertoar och öka sin koncentration.

Professionsutveckling

Kommunens specialpedagogiska team för förskolan fick tidigare flertalet ärenden som handlade om förskollärares oro och funderingar över att många barn upplevdes ha svårigheter i samspel, kommunikation och lek med andra. Förskollärarna önskade därmed stöd och strategier. Detta projekt har möjliggjort för deltagarna att få stöd och hitta strategier på olika sätt. Deltagarna har träffats vid gemensamma nätverksträffar för att främja det kollegiala lärandet och därmed professionsutvecklingen. Samtliga deltagare har fått egen kurslitteratur(Rätt att leka! Hur barn med autism kan erövra leken hemma, i förskolan och skolan, Dillner och Löfgren, 2013), vilket har gett en gemensam grund för deltagarna och ett underlag för diskussioner och lärande. Deltagarna har också under projektets gång enskilt analyserat lektillfällena, samt fått handledning av specialpedagogen som drivit projektet.

Genomförande

Inledningsvis och avslutningsvis genomförde deltagarna tillsammans med specialpedagogen en kartläggning av varje enskilt barn i målgruppen, för att kunna synliggöra eventuell utveckling. Förskollärarna dokumenterade barnens förmågor inom Bruces och Riddersporres (Kärnämnen i förskolan -Nycklar till livslångt lärande, 2012) 10 kärnämnen, med hjälp av kärnämnenas kartläggningsmodell. Specialpedagogen genomförde även observationer och sociogram över barnets samspel med omgivningen.

Tio av deltagarna har genomfört strukturerade lekgrupper under sex veckor, vid ett tillfälle i veckan. Deltagaren, ett barn ur målgruppen, samt två eller tre så kallade dragarbarn har deltagit i lekgrupperna som genomförts på respektive förskola. Lekstunderna har pågått mellan 10–20 minuter beroende på barnens förmågor och behov. Den fysiska lekmiljön har varit den samma vid varje tillfälle. Lekgruppernas innehåll har styrts av barnens intresse och förutsättningar. Barnen har haft möjlighet till inflytande och delaktighet inför och efter varje lektillfälle, då de har kunnat påverka kommande lektillfälles innehåll, samt sin egen roll i leken. Tillfällena har filmats för att möjliggöra reflektioner hos deltagaren, samt för att medvetandegöra och möjliggöra utveckling. Delar av filmerna, samt de enskilda reflektionerna, har även använts vid handledning av specialpedagogen.

Resultat/Måluppfyllelse

Med utgångspunkt från kartläggningarna bedöms en utveckling ha skett hos samtliga barn i projektet. Några bedöms ha utvecklats i hög grad, några i mindre. Utifrån kärnämnena bedöms övervägande antal barn ha utvecklat förmågorna minne, koherens och abstraktion. Flera barn bedöms även ha utvecklat ännu flera kärnämnesförmågor.

Genom observationerna och sociogrammen i kartläggningarna syns följande positiva effekter hos barnen i projektets målgrupp:

• Ökad självständighet i val av aktivitet.
• Ökat intresse för samspel med omgivningen och att vara en del av det sammanhanget.
• Ökat antal initiativ till kontakt med andra barn.
• Ökat positivt bemötande av kamrater och därmed fler positiva möten.
• Barnen stannar längre stunder i aktiviteter, samt fördjupade aktiviteter.
• Ökad verbal kommunikation med omgivningen, mindre icke-verbal kommunikation.
• Barnen ingår i fler ömsesidiga relationer, lekar eller samtal.
• Ökat kontaktinitiativ från kamrater.
• Barnen tar större plats i leken.

Lärdomar

Lärdomarna och erfarenheterna är många och de viktigaste återges här:

• Projektet har tydliggjort att det enskilda barnets framgångar kan påverka hela barngruppen positivt. Vi upplevde i några fall att när man stöttade dem som behövde extra uppmärksamhet blev det också lugnare och tryggare för alla barn.
• Arbetssättet har medfört att flera vuxna upplever sig ha fått bättre kontakt med och kommit närmre barnet med autismspektrumtillstånd och förstår det och dess avsikter bättre. Relationen upplevs ha blivit starkare.
• Hos några förskollärare har arbetssättet även medfört en förändrad och utvecklad barnsyn och ett förändrat förhållningssätt även till de övriga barnen i barngruppen. Deltagarna upplever sig se barnens förmågor och barnens samspel sinsemellan på ett nytt och öppnare sätt.
• Arbetssättet har medfört att förskollärarna (och i vissa fall även deras kolleger) upplever sig ha fått ett förändrat förhållningssätt till leken. De har blivit mer lyhörda för och utvecklat en annan medvetenhet om barnens lek. Till exempel upplever några av deltagarna att de fått en annan förståelse för spring/buslekar.
• Genom arbetssättet strukturerade lekgrupper finns möjligheter till stor utveckling på kort tid.
• Den utveckling som sker hos barn med autismspektrumtillstånd i sluten barngrupp kan sprida sig till andra situationer.
• Hur viktig den vuxnes roll är för att möjliggöra utveckling av lek.
• Arbetssättet strukturerade lekgrupper bör vara en del av den vardagliga undervisningen i förskolan. Under projektets gång har utgångspunkten varit att lekgrupperna ska bedrivas som en del av den ordinarie verksamheten. Projektet har skapat en större medvetenhet kring arbetssättet strukturerade lekgrupper som en undervisningsform. Flertalet deltagare ser det numera som en självklarhet att arbeta med strukturerade lekgrupper och att arbetssättet borde användas som en ordinarie undervisningsmetod. Deltagarna har även kommit till insikt att arbetssättet kan vara gynnsamt även för andra barn i deras barngrupp, inte enbart för dem med autismspektrumtillstånd.

Tiden är avgörande på många sätt. Tid behövs i form av förutsättningar för deltagarna att kunna genomföra lekgrupperna, samt för- och efterarbetet. Tiden har också varit avgörande för flera av barnens utveckling. Vi har sett vikten av att inte skynda fram i lekgrupperna, att ha en kontinuitet och att vara lyhörd för de barn som behöver längre tid på sig.

Teoretiska perspektiv och begrepp

Nedan följer några av de teoretiska perspektiv och begrepp som varit en grund för vårt arbete.

Pluralistisk undervisning: Läraren uppmuntrar barnen att fatta egna beslut baserade på en mängd valmöjligheter. I detta projekt har det pluralistiska förhållningssättet varit framgångsrikt. För att inte rubba maktbalansen har leklotsarna försökt leka på lika villkor som barnen. Leklotsarna har succesivt försökt att inte regissera leken utan lyssnat på barnen i leken och uppmuntrat dem att fatta egna beslut. Dillner och Löfgren (2013) beskriver vikten av detta förhållningssätt för att inte ställa för höga krav på barnen med autismspektrumtillstånd. Leken ska vara lustfylld.

Maximalt och medelintensivt stöd: Under lektillfällena har leklotsarna utgjort en blandning av det Dillner och Löfgren (2013) kallar för maximalt och medelintensivt stöd för barnen med autismspektrumtillstånd. Maximalt stöd innefattar att den vuxna vägleder och agerar modell i leken. Medelintensivt stöd innefattar att den vuxna kommenterar det som sker, ställer ledande frågor, håller den röda tråden och kommer med förslag i leken.

Potentiell/proximal utvecklingszon. I detta projekt har det blivit tydligt att barnen genom stöd och ledning av vuxna har kunnat nå en möjlig högre nivå än den nivå som barnen redan behärskade och klarade av på egen hand.  Vygotskij (1999) kallade detta för potentiell/proximal utvecklingszon och vi menar att arbetssättet strukturerade lekgrupper möjliggör denna utveckling för barnen.

Frågor att reflektera kring

• Vilka möjligheter till lek finns i vår verksamhet?
• Hur skapar vi inspirerande lekmiljöer och ett utvecklingsstödjande lekklimat?
• När är du medlekare? Hur kan du som vuxen inspirera och utmana barnen i deras lekar?
• Hur stödjer du de barn som har svårt att komma med i lek?

Om bloggförfattaren

Caroline Möller, specialpedagog och projektledare i projektet Alla barns rätt till lek, med flera års erfarenhet av arbete som förskollärare i Svedala kommun.