Denna sida är tänkt som stöd för arbetet med learning study i utbildningsprogrammet Undervisning i förskolan. Ta del av information om Learning study och av  Cristian Abrahamssons erfarenheter av  att arbeta med Learning study på Klågerupskolan.

Learning study som modell arbetades fram av Ference Marton, professor emeritus vid Göteborgs universitet, i samarbete med bland andra professor Lo Mun Ling vid Hong Kongs universitet när Ference Marton var gästprofessor där under några år runt 2000-talets början. En learning study är baserad på en vetenskaplig teori, kallad variationsteorin, som Ference Marton till stora delar ligger bakom.

Skillnader mellan Lesson study och learning study

Likheter finns mellan learning study och lesson study, men en lesson study är inte baserad på variationsteorin. En Lesson study är mer inriktad på lektionsdesign, samt utprövning av aktiviteter i barngruppen, medan barnens lärande är det centrala i en Learning study. En learning study är mer koncentrerad till undervisningens innehåll medan en lesson study mer fokuserar på en lektion som helhet. Båda är en form av aktions-lärande.

Lesson study

Lesson study är en modell för lärare
att utveckla kunskap om den egna praktiken. I en Lesson study arbetar en grupp lärare med att planera och analysera undervisning under en lektion. Det är vanligt att en Lesson study utvecklas i cykler och innehåller två eller flera versioner av lektionen. En lektion planeras gemensamt och en lärare genomför den planerade lektionen, medan övriga lärare observerar och gör utförliga anteckningar om vad som sker i barngruppen. Efteråt samlas lärarna för att diskutera och revidera lektionsdesignen utifrån observationerna. Den nya reviderade lektionen genomförs i en ny barngrupp med en ny lärare och de övriga lärarna observerar även denna lektion. Efter lektionen samlas lärargruppen igen för reflektion och diskussion. Resultatet delges kollegor på andra skolor genom rapporter eller att man har ”öppna lektioner” där lektionen visas. Lesson studies utgår inte från någon speciell teori. Möjligen kan didaktiska frågor vägleda analysen av lektionerna. (Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet)

• Modellen kommer ursprungligen från Japan.
  Syftar till att skapa bästa möjliga lektion.
• Fokuserar på utveckling av undervisning
  Möjlighet att pröva olika alternativ
• Professionellt lärande genom samarbete
  Lärare reflekterar över undervisning tillsammans
• Systematisk modell
  Fokus på undervisningens innehåll och barnens tankar
• Resultat och erfarenheter sprids till kollegor
  Möjliggör för utbyte inom enhet och mellan enheter

Learning study

I en Learning study utgår lärare från variationsteori som verktyg vid planering och analys av undervisning och barnens lärande. Vikten av att bedöma barnens kunskaper både före och efter undervisningen är kännetecknande.  Learning study-modellen kan hjälpa förskollärare att reflektera över lärande som en mer explicit definierad process och inte bara något som händer automatiskt när barnen gör något, leker och har roligt. I en learning study är lärandeobjektet tydligt avgränsat. I inledningsskedet beslutar lärarna var barnens uppmärksamhet bör inriktas mot och planerar att detta sker. Interaktionerna videoinspelas och analys görs av denna. Utifrån analysen, baserat på vad de kritiska aspekterna av förståelse verkar vara, vad barnen förstår/inte förstår, eller snarare hur barnen förstår vad läraren lär ut, skapas en ny uppgift med samma lärandeobjekt. (Referensmaterial för deltagare i FoU-programmet)

• Bygger på Lesson Study
• Vidareutvecklat vid universitet i Hong Kong och Göteborg
• Arbetet leddes bland annat av professor Ference Marton  i Göteborg
• Vetenskapligt fokus – Fenomenografi (olika uppfattningar av fenomen uppmärksammas, sättet att erfara fenomen varieras)

Stegen i en learning study

Pramling Samuelsson och Mårdsjö Olsson menar att learning studies är klart strukturerade efter följande punkter:

• besluta var barnens uppmärksamhet bör inriktas mot och planera att detta sker
• lärandeobjektet är tydligt avgränsat
• videoinspelningar av interaktionen och analys av denna
• skapande av en ny uppgift med samma lärandeobjekt, baserat på vad de kritiska aspekterna av förståelse verkar vara, vad barnen förstår/inte förstår, eller snarare hur barnen förstår vad läraren lär ut. (Pramling Samuelsson & Mårdsjö Olsson, 2013, s. 71)

1 SAMPLANERING

Mål – samtolkning av målet

Vad – lärandeobjekt
Val av och beskrivning av lärandeobjekt. Lärandeobjektet är det som barnet förmodas lära eller förstå, exempelvis symboler som siffror och bokstäver och hur siffror och bokstäver skiljer sig åt.

Vem – aktör
Vem genomför och iscensätter den designade undervisningssituationen.

Form/design av lärande- och undervisningssituation kopplat till förbedömning på individnivå. I en Learning study utgår lärare från variationsteori som verktyg vid planering och analys av undervisning och barnens lärande.

2 FÖRBEDÖMNING

Design av för och efterbedömning. Ta reda på barnens förkunskaper, varje barns kunnande före undervisningen, genom observation och samtal och identifiera vad som är kritiskt för lärandet, det barnen ännu inte fått syn på och som är nyckeln till lärandeobjektet.

Designa hur ni ska genomföra för- och efterbedömningarna. Observera att vi i för- och efterbedömningar på individnivå också arbetar efter förskolans strävansmål, så att vi följer tecken på riktningar i varje barns utveckling och lärande. Vi kan göra bedömningar av undervisningen genom att bedöma tecken för varje barns förändrade kunnande i riktning mot målen i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som undervisningen och förskolan bidrar med. Dessa bedömningar ligger sedan till grund för vad undervisningen ska utgå ifrån/innehålla.

3 GENOMFÖRANDE OCH UNDERVISNING

Genomförande och filmning av lärande- och undervisningssituation. En av lärarna agerar aktör och undervisningen videofilmas.

4 EFTERBEDÖMNING OCH SAMVÄRDERING

Utvärdering och analys av undervisningssituation och undersökning av lärandets utfall. En ny bedömning görs (se förbedömning ovan) genom observation och samtal för att ta reda på varje barns kunnande efter undervisningen. Har barnen lärt sig det man ville? Man reflekterar kring kritiska aspekter i lärandesituationen och studerar den inspelade undervisningen för att komma underfund med om möjligheterna att lära sig var de allra bästa och vad man eventuellt behöver ändra på. Ny undervisning planeras utifrån samplanering, förbedömning, film och efterbedömning.

Uppföljning/samvärdering av processen kopplad till samplanering, för- och efterbedömningar samt film av genomförandet. Diskutera:
– Vilka möjligheter uppfattar Du/ni med Learning study-upplägg?
– Vilka utmaningar och svårigheter uppfattar Du/ni med Learning study-upplägg?

Learning study – teoretiska ramverk

Teorin består av tre delar, Lärandeobjekt, Kritiska aspekter och Variationsmönster. Lärandeobjekt är den förmåga läraren vill att barnen skall lära. Kritiska aspekter är de aspekter barnen ej ännu urskiljt och vad som måste behandlas i undervisningen för att barnen skall ha möjlighet att uppnå lärandet. Variationsmönster är olika specifika sätt att behandla innehållet så att lärandet blir möjligt.

Utgångspunkten i teorin är vad som ska läras, vilka uppfattningar barngruppen har om det som ska läras samt att skillnader istället för likheter är mer effektivt för att skapa möjligheter till ett nytt lärande. Variationsteorin är ett verktyg som hjälper lärare att planera och genomföra undervisning med fokus på vad som ska läras. Teorin hjälper även lärare att utvärdera sin undervisning för att analysera vad som varit möjligt att lära vid undervisningstillfället. (www.learningstudy.se)

Lärandeobjekt

Det kunnande, den förmåga, den färdighet som barnen behöver lära sig för att målet med studien ska nås.

• Intentionellt lärandeobjekt Det avsedda lärandet, det som planeras utifrån t ex förtest

• Iscensatta lärandeobjektet Det som utförs, t ex utifrån vad som sker i undervisningssituationen

• Erfarna lärandeobjektet Slutsats av observationerna, eftertest etc

Kritiska aspekter

Kritiska aspekter är ett begrepp som beskriver de aspekter av ett innehåll som barnen måste förstå för att kunna utveckla kunskap om lärandeobjektet

Det som:
– barnen ännu inte fått syn på.
– är nyckeln till lärandeobjektet
– undervisningen skall utgå ifrån/innehålla

Kritiska aspekter svarar på frågorna:
– vari ligger svårigheterna?
– vad är det barnen har svårt att få syn på?
– hur ska de få syn på detta?
– vad ska varieras/hållas invariant?

Variationsmönster

Utifrån en variationsteoretisk utgångspunkt ses lärandet som erfarande. För att lära oss måste vi erfara något på ett visst sätt. Själva erfarandet innebär att vi tar fasta på, eller urskiljer, aspekter eller drag hos något. Vi lär oss inte till exempel vad en hund är genom att bara möta en hund och lära oss ordet ’hund’. Vi måste också lära oss vad som inte är en hund. Vi måste alltså urskilja de drag eller aspekter som är kritiska (avgörande) för att kunna erfara något som en hund och inte som något annat (en häst, en katt och så vidare).

Att människor erfar, förstår eller uppfattar samma sak på olika sätt beskrivs inom variationsteorin som en skillnad i hur olika aspekter av det som lärs (lärandets objekt) ”träder fram” och blir urskilda. Vårt medvetande är så beskaffat att vi inte kan ta fasta på allt på samma sätt och på samma gång. Istället är det vissa drag eller aspekter som blir urskilda medan andra inte blir uppmärksammade. /—/ Att erfara att något är långt, kan man bara göra om man har erfarit att längd kan variera, till exempel. När något förändras mot en oförändrad bakgrund är det troligt att detta urskiljs (en fågel som flyger upp från en gren till exempel). Variationsteorins principer kan alltså användas för att skapa möjligheter till lärande. De fungerar som redskap för att designa undervisningen. (Lärare som praktiker och forskare, Ulla Runesson)

Genom variation kan kritiska aspekter urskiljas:

Separation, en aspekt varieras, de andra hålls konstanta.

Kontraster, vi förstår något genom att förstå vad det inte är.

Fusion, flera aspekter av samma fenomen slås ihop

Generalisering, t ex genom att växla kontext

Variation av möjliga lärandeobjekt:
– Symboler – bokstäver – siffror t.ex kan det visa sig att barnen hade svårt att skilja mellan bokstaven o och siffran 0.
– Hund-häst
– Hel-del
– Mest-flest
– Geometriska former
– Storlek – liten/stor
– Vikt – lättast/tyngst/lika
– Mönster – färg/form/antal/storlek

Exempel på variation av färg:

Det är svårt att förstå “gul” om jag bara ser färgen gul. Genom att variera färgen kan jag förstå vad gul innebär. Genom att hålla form och storlek konstant, så undviker vi missförstånd som att gul alltid måste ha en rund form eller en viss storlek för att kallas gul.

Learning study – exempel

Exempel på tankegång i Learning study

Mål: Kunna beskriva en triangel

Lärandeobjekt: Triangeln egenskaper

Kritisk aspekt: En triangel, oavsett form och storlek har alltid tre sidor

Variationsmönster: Först figur, sedan form och storlek varieras

 

 

 

 

 

Erfarenheter av learning study på Klågerupskolan

Flera rundor skapar problem

• Samma barngrupp i alla rundor?
• Byta aktör och sprida erfarenheten?
• Validitet – mäter vi det vi vill mäta?
• Reliabilitet – Kan vi lita på resultatet?

Svårigheter att avgränsa sig

• Lätt att gapa över för mycket
• Vad är hönan och vad är ägget?
• Vilken är nyckeln som löser vårt problem?

Att vara aktör

• Utsatthet, att känna sig granskad
• Hålla sig till planeringen
• Bli filmad
• Relation till barnen

Filma

• Placering av kamera
• Kamerans påverkan på barnen
• Fler vuxna i rummet
• Ljud
• Förberedelser

Etik

• Information till hemmet
• Hur skall filmen användas?
• Barnens utsatthet

Ta del av internt material som kräver lösenord

Klicka här och skriv in lösenord för att ta del av en filmad presentation där Cristian Abrahamsson, forskande lärare i Svedala kommun, berättar om Learning study, variationsteori och sina erfarenheter av  att arbeta med metoden.