Innehållsförteckning
I förskolan grundläggs de kompetenser som blir nycklar till det livlånga lärandet. Det handlar om att utgå ifrån, och bygga vidare på, barns nyfikenhet och önskan om att vilja dela sina upplevelser och intryck med personer i deras omgivning, både i familjen och i förskolan. De förmågor som bör utvecklas – och som enligt Barbro Bruce och Bim Riddersporre borde få samma status som grundskolans så kallade kärnämnen – är till exempel att rikta och styra sin uppmärksamhet, koncentrera sig, lyssna, “läsa av” och bekräfta andra, men också att ta egna initiativ, göra sig förstådd och kommunicera i socialt samspel.
Syftet med lärmodulen “Kärnämnen i förskolan” är att introducera och implementera kärnämnen i förskolan som gemensam vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet i Svedalas förskolor.
Introduktion
Kärnämnen — essensen i förskolans läroplan! Barbro Bruce och Bim Riddersporre (49:10) I förskolan läggs grunden till de kompetenser som är nycklar till ett livslångt lärande. Även i förskolan finns därför “kärnämnen” men av en annan karaktär än i skolan. Kommunförbundet Skåne. Ta del av presentationen som PDF.
- Koherens: att förstå sammanhang och orientera sig. För att uppleva världen som begriplig och sammanhängande behöver man lära sig att sovra bland alla intryck.
- Koncentration: att styra och hålla kvar uppmärksamhet. När man lär sig att styra och hålla kvar sin uppmärksamhet kan man rikta den mot sådant som är intressant.
- Minne: att komma ihåg och uppleva förväntan. Man minns det man varit med om – både det som är ovanligt och det som händer ofta.
- Intersubjektivitet: att läsa av andra och vara tillsammans. För att uppmärksamma och förstå andra – behöver man känna igen sina egna känslor och behov.
- Självbild: att veta vem man är och vad man kan. Att lära känna sig själv tar hela livet – speglingen från andra ger viktiga bidrag.
- Kommunikation: att förstå och göra sig förstådd. Om människor kan förstå varandra blir de mindre ensamma.
- Exekutiva funktioner: att planera, organisera och utföra handlingar. För att förverkliga en rolig idé behövs en god planering.
- Mentalisering: att föreställa sig andras perspektiv och känslor. Förmågan att resonera med sig själv och känna utan att genast göra. Att tänka efter före, innan man gör något.
- Abstraktion: att symbolisera och bilda begrepp. Vad ska det här föreställa – att översätta verkligheten tillsammans ger samhörighet.
- Generativt lärande: att lära sig lära och lösa problem. Det man inte vet kan man ta reda på – det man inte kan går att lära sig.
Diskussion
- Vilka kärnämnen/begrepp använder ni redan i er professionella kommunikation?
- Vilka kärnämnen/begrepp är nya för er?
- Vilka kärnämnen/begrepp arbetar ni aktivt och medvetet med? Vilka har varit mindre synliga i verksamheten?
Planera
Strävansmålen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. I Svedala kommuns SKA-modell används kärnämnen i förskolan som ett komplement till strävansmålen, som ett stöd för att få syn på grundläggande kompetenser och för att fördjupa förståelsen för förskolans läroplan.
Fram till nästa träff ska ni undersöka kopplingen mellan ett av de tio kärnämnena och strävansmålen i läroplanen. Planeringen av jämförelsen genomför ni tillsammans men själva jämförelsen görs individuellt och presenteras vid nästa träff.
Instruktion
- Diskutera utifrån era tidigare erfarenheter – vilka kärnämnen är lättare och vilka är svårare att koppla till strävansmålen?
- Vilket kärnämne vill ni undersöka vidare. Tanken är att ni ska välja ett gemensamt kärnämne som ni sedan arbetar med individuellt.
- När kärnämnet är valt ska ni söka efter kopplingar mellan kärnämnet och strävansmålen i läroplanen:
– Vilka kopplingar finns och var finner vi kopplingarna? - Börja göra jämförelsen tillsammans. När ni diskussionen kommit igång och ni känner er trygga i vad ni ska göra avslutar ni för att sedan fortsätta var och en på sitt håll.
- Till nästa träff gör alla jämförelser var och en på sitt håll. Notera och markera och förbered er för att återkoppla arbetet till gruppen.
Läs strävansmålen och sök efter kopplingar till det valda kärnämnet:
– Vilka kopplingar finns mellan kärnämnet och läroplanen?
– Var finner du kopplingarna?
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
- utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
- utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
- utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
- utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Inflytande
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
- utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
- utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Språk och kommunikation
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Naturvetenskap och teknik
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
- utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
- utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
- som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Matematik
Förskolan ska sträva efter att varje barn:
- utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
- utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
- utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
- utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
Personlig och social utveckling
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
- utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Kulturell identitet, motorik, skapande
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
- utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Återkoppla ert arbete och diskutera
- Vilka kopplingar har ni funnit mellan strävansmål och valt kärnämne?
- I vilka strävansmål/målskluster fann ni flest/starkast kopplingar?
– I vilka strävansmål fann ni kopplingar till kärnämnet?
– Vad var svårast respektive lättast med att göra jämförelsen? - På vilket sätt kompletterar kärnämnesbegreppen strävansmålen? Vad tillför de? Hur kan de nya begreppen hjälpa er?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Forskningsöverblick
Denna lärmodul utgår ifrån boken Kärnämnen i förskolan – nycklar till livslångt lärande och i detta moment ska du läsa kapitel 1-3 i boken.
1. Inledning (s.18-29)
2. Förskolan den första skolformen (s.30-42)
3. Små barns utveckling och lärande (s.43-82)
I skollagen står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I diskussionen om en evidensbaserad förskola behöver vi vara medvetna om vad en förskola på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet innebär.
Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod och beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att de professionella lär av varandra på ett systematiskt sätt som sprids och dokumenteras. För att utveckla förskolan krävs både vetenskaplig grundad kunskap och kunskap grundad på praktik och erfarenhet.
Diskussion
- Hur får vi syn på rådande barnsyn i vår verksamhet? Vad har vi för barnsyn? Har vi samma barnsyn? På vilket sätt kan vår barnsyn bli ett hinder för barnens utveckling och lärande?
- “Att utgå från barns nyfikenhet och intresse av att aktivt utforska…” förutsätter att professionen är väl förtrogen med strävansmålen och systematiskt kan tillämpa dem. Har vi den förtrogenheten idag?
- Har vi en förskjutning mot EDU i EDUCARE? Får omsorgen mindre uppmärksamhet i vår verksamhet? Hur skapar vi balans mellan utveckling och lärande och fostran och omsorg?
- “Begrepp som utveckling och lärande är så stora att man lätt faller för frestelsen att dela upp dem, rangordna olika aspekter eller nöja sig med att borra lite djupare i vissa delar” (s.43). Vilka frestelser har vi lockats av? Hur gör vi?
- Vilka områden av de som beskrivs i boken (kapitel 1-3) är vi bra på respektive mindre bra på? Hur vet vi det?
- Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov?
Planera
För en god balans mellan Edu, utveckling och lärande, och Care, omsorg och fostran, behöver vi synliggöra och sätta ord både på det som handlar Edu och det som handlar om Care.
Till nästa gång ska ni genomföra en mindre kartläggning för att synliggöra fördelningen mellan EDU och CARE i er verksamhet.
- Välj frågor för kartläggning:
– Hur mycket tid och arbete läggs på edu respektive care?
– Hur mycket av förberedelsetid läggs på edu respektive care?
– Hur mycket av den planerade verksamheten läggs på edu respektive care?
– Hur mycket av den oplanerade verksamheten läggs på edu respektive care?
– Hur mycket av dialogen mellan pedagoger läggs på edu respektive care?
– Hur mycket av dialogen mellan pedagoger och barn läggs på edu respektive care?
Finns det andra frågor som ni kan ställa?
- Välj kartläggningsomfång?
– Hur genomför vi kartläggningen? Observationer? Intervjuer? Reflektionsprotokoll?
– Hur länge och vilka tillfällen ska vi kartlägga? En dag? Ett möte? En förmiddag?
– Vilken åldersgrupp ska vi kartlägga?
– Hur många barn/vuxna ska vi kartlägga?
Genomför kartläggning enligt plan och sammanställ svaren på era frågor.
Återkoppla ert arbete och diskutera
- Hur gick det att genomföra kartläggningen? Hur gick du tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?
- Vad visade kartläggningen? Hur ser fördelningen ut mellan edu och care?
- Vad finns det för möjliga orsaker till att fördelningen ser ut som den gör?
- Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som profession utveckla för att skapa en god balans mellan edu och care i vår verksamhet?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Kärnämnen i förskolan
Denna lärmodul utgår ifrån boken Kärnämnen i förskolan – nycklar till livslångt lärande och i detta moment ska du läsa kapitel 4 i boken.
4. Kärnämnen i förskolan (s.83-99)
- Koherens: att förstå sammanhang och orientera sig. För att uppleva världen som begriplig och sammanhängande behöver man lära sig att sovra bland alla intryck.
- Koncentration: att styra och hålla kvar uppmärksamhet. När man lär sig att styra och hålla kvar sin uppmärksamhet kan man rikta den mot sådant som är intressant.
- Minne: att komma ihåg och uppleva förväntan. Man minns det man varit med om – både det som är ovanligt och det som händer ofta.
- Intersubjektivitet: att läsa av andra och vara tillsammans. För att uppmärksamma och förstå andra – behöver man känna igen sina egna känslor och behov.
- Självbild: att veta vem man är och vad man kan. Att lära känna sig själv tar hela livet – speglingen från andra ger viktiga bidrag.
- Kommunikation: att förstå och göra sig förstådd. Om människor kan förstå varandra blir de mindre ensamma.
- Exekutiva funktioner: att planera, organisera och utföra handlingar. För att förverkliga en rolig idé behövs en god planering.
- Mentalisering: att föreställa sig andras perspektiv och känslor. Förmågan att resonera med sig själv och känna utan att genast göra. Att tänka efter före, innan man gör något.
- Abstraktion: att symbolisera och bilda begrepp. Vad ska det här föreställa – att översätta verkligheten tillsammans ger samhörighet.
- Generativt lärande: att lära sig lära och lösa problem. Det man inte vet kan man ta reda på – det man inte kan går att lära sig.
Diskussion
- Diskutera utifrån läsningen. Vad var särskilt intressant? Vad var mindre intressant eller redan självklart?
- Fundera över i vilka sammanhang, miljöer och situationer som ni bäst tror er kunna få syn på de olika kärnämnena?
Planera
Ni ska välja ut ett av kärnämnena som ni upplever har varit mindre synligt i verksamheten, men som ni ändå känner att ni har viss förståelse för. Utifrån valt kärnämne ska ni kartlägga en barngrupps kunnande:
- Välj kärnämne.
- Välj observationsmetod:
– Hur ska vi göra våra observationer?
– Ska observationerna göras i planerad eller oplanerad verksamhet? - Barngrupp:
– Vilken åldersgrupp ska vi observera?
– Hur många barn ska vi observera?
Genomför observationerna enligt plan och sammanställ observationerna:
- Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor (kopplat till valt kärnämne) uppvisar barnen i den verksamhet som de befinner sig i?
Återkoppla ert arbete och diskutera
- Vilket kunnande uppvisar barnen i den verksamhet de befinner sig i och vilket kunnande behöver vi utveckla?
- Vilka faktorer i barnens lärmiljö påverkar deras kunnande?
- Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver vi som pedagoger utveckla för att tillgodose barnens behov?
- Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter, utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
Att arbeta med kärnämnen i förskolan
Denna lärmodul utgår ifrån boken Kärnämnen i förskolan – nycklar till livslångt lärande och i detta moment ska du läsa kapitel 5 i boken.
5. Att arbeta med kärnämnen i förskolan (s.100-181)
Amir och Andrea bygger en tågbana. Stora delar av förmiddagen har de hållit på, fast det krävs så mycket möda och koncentration för att få rälsbitarna att haka i varandra. Det här är verkligen ett stort projekt. Banan slingrar sig fram över golvet och på flera ställen höjer den sig i en riktig järnvägsbro.
Snart är det dags för det som båda längtar efter – att få koppla en rad vagnar efter ett lok och provköra.
Då bryts den fokuserade stämningen av Åsas klara vänliga röst.
– Nu är det snart dags att gå ut, så ni kan börja plocka ihop det ni håller på med, säger hon.
Barnen tittar upp på sin förskollärare med bekymrade ansikten.
– Men vi är inte klara, säger de, vi vill bygga klart! Sen ska vi pröva att köra tåget och sen vill vi spara banan.
Åsa tänker mycket koncentrerat. Sedan kommer hon med ett förslag.
– Kan vi göra så här då, att ni tar en paus om en stund och följer med oss andra ut fram till lunch? Sen, när de små barnen vilar så kan ni få gå in hit och bygga färdigt – så slipper ni plocka undan.
Denna kompromiss verkar rimlig, barnen nickar och reser sig igen. Flera av de andra barnen är redan på väg ut så det verkar nog ganska lockande i alla fall.”
Kärnämnen i förskolan, s.118, Bruce & Riddersporre
Diskussion
- Diskutera situationen i exemplet utifrån egna erfarenheter av liknande situationer:
– Vilka kärnämnen/begrepp från boken kan användas för att diskutera situationen i exemplet?
– Vilket kunnande uppvisar barnen i exemplet? Vilka färdigheter/ förmågor behöver barnen för att kunna hantera situationen? - Hur kan vår kunskap om kärnämnena hjälpa oss att planera lärande för barnen i exemplet?
Planera
Tillsammans ska ni planera och förbereda aktiviteter/ undervisning som syftar till att utveckla barnens förmåga inom valt kärnämne:
- Välj vilket kärnämne som ni ska fokusera på:
– Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor uppvisar barnen redan i den verksamhet de befinner sig i och vilka behöver vi utveckla? - Planera aktivitet/undervisning:
– Vilka faktorer i barnens lärmiljö påverkar deras kunnande?
– Hur ska vi gå tillväga för att ge barnen nya erfarenheter av lärande? Vilka lärprocesser vill vi iscensätta? - Målgrupp:
– I vilken åldersgrupp ska aktiviteten/ undervisningen ske?
– Vilka barn ska delta?
Genomför den planerade aktiviteten/undervisningen och gör noteringar:
- Vilken effekt har vårt agerande på barnens kunnande?
- Vilka faktorer i barnens lärmiljö påverkar deras kunnande?
Återkoppla ert arbete och diskutera
- Återkoppla vad ni sett i aktiviteten/undervisningen:
– Hur gick det att genomföra aktiviteten/undervisningen? Hur gick ni tillväga? Vad var lätt och vad var utmanande?- Vilka effekter hade vårt agerande på barnens kunnande?
– Vilka faktorer i barnens lärmiljö påverkade deras kunnande? - Hur fördjupar och förfinar vi våra professionella färdigheter utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, så att barnen får nya erfarenheter av lärande?
Sammanfatta
Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning.
| KOHERENS |
| Uppgift: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sovra och sortera bland intryck |
| Fråga: Hur tydlig och begriplig är miljön i förskolan? |
| Illustreras: Två case med inskolning s.106-107 |
| Läroplansmål: Nödvändig förmåga i alla mål |
| KONCENTRATION |
| Uppgift: Styra och hålla kvar uppmärksamhet |
| Fråga: Underlättar förskolan för barnen? (jfr diagnoser) |
| Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118-119 |
| Läroplansmål: Grundläggande förmåga som behövs i allt lärande |
| MINNE |
| Uppgift: Att komma ihåg och uppleva förväntan. Lagring av upplevelser och erfarenheter |
| Fråga: Vilka minnen skapas i förskolan och hur hanteras minnen från andra miljöer? |
| Illustreras: “Wiliam vill bada” s.133, “Var låg den nu?” s.148 |
| Läroplansmål: Generell förmåga, brister i minne påverkar det mest |
| INTERSUBJEKTIVITET |
| Uppgift: Att läsa av andra och vara tillsammans, dela varandras inre värld |
| Fråga: Har alla barn ett intersubjektivt utbyte i förskolan? |
| Illustreras: “Dumma teckning” s.131 |
| Läroplansmål: Utveckla förmåga att fungera i grupp |
| SJÄLVBILD |
| Uppgift: Att veta vem man är och vad man kan, vem är jag och vad kan jag (inte) |
| Fråga: Får alla möjlighet att se positivt på sig själva? |
| Illustreras: “Hon vill ändå inte vara med” s.123, “Dumma teckning” s.128-129 |
| Läroplansmål: Utveckla sin identitet och känna trygghet i den |
| KOMMUNIKATION |
| Uppgift: Att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra |
| Fråga: Ingår alla i gemenskapen och blir förstådda? |
| Illustreras: “Erik har mycket att berätta”, “Då kräkte draken” s.154 och mycket mer |
| Läroplansmål: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta … och fler |
| EXEKUTIVA FUNKTIONER |
| Uppgift: Att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende |
| Fråga: Arbetar nu medvetet med att stärka detta/ser ni barns svårigheter med “diagnosögon”? |
| Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118 |
| Läroplansmål: T.ex att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap |
| MENTALISERING |
| Uppgift: Att föreställa sig andras perspektiv och känslor, att föreställa sig och leva sig in i andra |
| Fråga: Arbetar ni med TOM (theory of mind)? |
| Illustreras: “Var är hans mamma”s.56 |
| Läroplansmål: Utvecklar förmåga att hantera konflikter… att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv |
| ABSTRAKTION |
| Uppgift: Att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler |
| Fråga: Kodväxling, olika språklig kompetens, begreppsbildning – hur arbetar man med detta? |
| Illustreras: “Johan och Ulla leker med ormen Sune” s.163 |
| Läroplansmål: Förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder antal, ordning och talbegrepp… med flera kunskapsmål |
| GENERATIVT LÄRANDE |
| Uppgift: Att lära sig att lära, skaffa information och att lösa problem |
| Fråga: Får barnen hjälp att systematisera sina erfarenheter av att lära? |
| Illustreras: Temaarbete i förskolan, barn “forskar” |
| Läroplansmål: Förmåga att utforska, dokumentera, ställa frågor… |
utifrån föreläsning med Bim Riddersporre, den 21 oktober 2015, Svedala
