Innehållsförteckning
Att bedriva utbildning och undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att verksamheten skall bygga på den forskning som görs om förskolan, men samtidigt även på den kunskap man får eller fått genom erfarenhet, olika antaganden eller slutsatser.
Beprövad erfarenhet
Förskolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. Det betyder att förskollärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal förskollärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga för verksamheten i skolan.
I filmen “Kunskap, jämställdhet, språk” berättar en forskare, en genuspedagog och fyra förskollärare om ett projekt där de med hjälp av film analyserade verksamheten i förskolan, vad de såg och vilka förändringar som de gjorde (11:48).
Vetenskaplig grund
Skolverket – vad innebär vetenskaplig grund? (9:10)
Synligt lärande
Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Läs Synligt lärande – Jan Håkanssons svenska sammanställningen av Hatties rapport. Skolverket har gett ut en forskningsöversikt Forskning för klassrummet , som passar utmärkt för den som vill få en grundläggande kunskap om “formativ bedömning”, “kollegialt lärande”, “Learning/lesson study”, “Inkluderande förhållningssätt” och “pedagogiskt ledarskap”.
Synligt lärande i Svedala
Ta del av Hatties ranking av effektstorlekar (2009, 2011, 2015).
Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom formativ bedömning, med en läreffekt på 0,9 vilket ger ett mycket effektivt lärande.
NÅGRA AV HATTIES LÄREFFEKTER
Lyssna på John Hattie intervjuas i Aktuellt (5:01) eller titta på en föreläsning där John Hattie, berättar om läreffekter: Visible Learning Below average methods (14:45) effective methods (14:56). Nu kan du också lyssna på “Kvalitén på lärarna avgör elevernas framtid” ett radioprogram i P4 i samband med Hatties besök i Stockholm.
0,90 Formativ bedömning Att tillhandahålla formativ bedömning ger generellt de bästa effekterna på elevernas studieresultat. Med det menas fortlöpande, framåtsyftande bedömningar av elevens prestationer i relation till intentionerna för lärandet. Formativ bedömning är ett samlingsbegrepp som inrymmer flera typer av återkopplingar.
0.88 Videoanalys av undervisningen Med detta avses en form av lärarutbildning/fortbildning enligt modellen: teori, demonstration, övning, återkoppling, stöd. Enligt Hattie uppvisas de bästa effekterna med återkommande och spridda tillfällen.
0,80 Uppförande i klassrummet/studiero Satsningar på uppförande i klassrummet/studiero ger enligt metaanalyserna mycket goda resultat på studieprestationerna. De mest kraftfulla skolfaktorerna finns, enligt Hattie inom skolor och kan relateras till klimatet i klassrummet.
0,77 Mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd Att erbjuda mångsidiga insatser för elever i behov av särskilt stöd ger också mycket goda resultat på studieprestationerna.
0,75 Lärares tydlighet i undervisningen Avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande.
0,74 Kommunikativ/ömsesidig undervisning Syftar till att utveckla elevernas lärande (ursprungligen i läsförståelse) genom att kombinera undervisning av lärande/kognitiva strategier med stöd av dialog/kommunikation mellan lärare och elever. Eleverna övertar successivt lärarens roll i att leda användningen av strategierna.
0,73 Återkoppling på prestationer Är en av de mest kraftfulla påverkansfaktorerna. Enligt Hattie kommer den viktigaste återkopplingen från eleven till läraren (och inte från läraren till eleven!) och bidrar till att synkronisera undervisning och lärande. Tre frågor bör vara vägledande när det gäller återkoppling enligt Hattie: Vart är jag på väg? (Feed Up) Hur går det för mig? (Feed Back) Vad är nästa steg? (Feed Forward) Hattie påtalar att det är viktigt att både lärare och elever ställer sig dessa frågor.
0,72 Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev Handlar om att respektera elevernas bakgrund och kultur samt ha förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Elevens förtroende för läraren skapar trygghet i studiesituationen och leder till goda studieresultat.
0,61 Inte etikettera elever Påverkar studieresultaten positivt. Enligt Hattie visar metaanalyser att olika typer av diagnoser eller klassificeringar av elever förutsäger ganska lite om individuella skillnader i fråga om utveckling av exempelvis motoriska, kognitiva, eller språkliga förmågor.
0,59 Direkt undervisning Direkt/strukturerad undervisning består av sju steg i en undervisningssekvens med transparenta och tydliga mål, exemplifieringar av kritiska aspekter i innehållet, handledning, kontroll av förståelse, summeringar och repetitioner.
0,57 Konkreta exempel Innebär en stegvis arbetsgång för exempelvis lösning av ett problem, där syftet är att stödja lärandeprocessen, undvika kognitiv belastning och ensidigt fokus på det rätta svaret.
0,57 Hemmiljön Denna påverkansfaktor inkluderar mätningar av den socialpsykologiska miljön och intellektuell stimulans i hemmet, exempelvis moderns engagemang i barnets utveckling, variation och lekmaterial.
0,55 Kamrathandledning Visar både sociala och akademiska fördelar av kamrathandledning. Fördelarna gäller både de som är handledare och de som blir handledda.
0,53 Kamratpåverkan Kamratpåverkan kan ske på många sätt såsom hjälp, handledning, vänskap, återkoppling, känslomässigt stöd osv. Men det omvända kan också, enligt Hattie, leda till bristande engagemang och marginalisering.
0,51 Föräldraengagemang Inom faktorn föräldraengagemang förekommer stora variationer beroende på typen av inblandning från föräldrar. Föräldrars förväntningar och strävan efter framgång sägs ge positiva effekter på barns lärande, snarare än kontroll av om läxor gjorts, begränsningar av TV-tittande och kamratkontakter.
0,48 Förskoleaktiviteter En nyckelfaktor för senare skolframgång. Verksamheter som är strukturerade, intensiva, omfattar omkring 15 barn eller fler som befinner sig där upp till 13 timmar per vecka tycks vara gynnsamma.
0,45 Förskoleprogram Studier visar att deltagande i välfungerande förskoleprogram är särskilt viktigt för barn som kommer från missgynnande hemmiljöer. Förskolan fyller för dessa barn en viktig kompensatorisk funktion. Pedagogisk heldagsomsorg sägs bidra i hög grad till skolprestationer (årskurs 1 och 2), särskilt för språk och läsning, men även matematik.
0,44 Lärarens förväntningar En del metaanalyser visar att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta alla elever med dessa förväntningar. Rekommendationen är att istället fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget.
0,43 Elevens självuppfattning Består av en rad sammanflätade dimensioner såsom själveffektivitet, ängslan, prestationsorientering, självförtroende et cetera, som styr vår uppfattning om oss själva.
0,37 Datorstödd undervisning En enorm mängd studier kring datorstödd undervisning har genomförts med stora variationer när det gäller effekter (ingen skillnad över tid 1975–2008). Enligt Hattie är positiva effekter av datorer i undervisningen beroende av att ett antal pedagogiska förutsättningar uppfylls (bland annat sådana som kan relateras till läraren).
0,29 Hemläxor Effekten av hemläxor sägs vara positiv, men det finns andra betydelsefulla variabler som påverkar sambandet mellan läxor och studieprestationer, bland annat visar sig större effekter om läxorna gäller basfärdigheter, äldre elever, och om lärarstöd ges till yngre elever.
(ur Synligt lärande, Jan Håkansson)
Karin Alnervik om pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg (1:10:49)
Förskola på vetenskaplig grund
Vår tidigaste skolform, förskolan, vilar på förskolans läroplan (Lpfö98 reviderad 2010) och har mål att sträva mot. Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamhet ska kännetecknas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolans verksamhet ska också bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Leken, det lustfyllda lärandet och kreativiteten ska stärka barnens intresse för att lära och erövra nya kunskaper, erfarenheter och färdigheter.
Förskolan ska systematiskt och kontinuerligt dokumentera och ut- värdera kvalitet på verksamheten. För att detta ska kunna ske så måste varje barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras (Lpfö98 reviderad 2010). Enskilda barns förmågor och kunskaper ska utgöra underlag för planering av den fortsatta verksamheten och inte användas för att kategorisera eller jämföra barnen i förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010).
Syftet med bedömningar, analyser och utvärderingar är att verksamheten ska utvecklas och därmed barns fortsatta lärande och utveckling. Åsén & Vallberg Roth (2012) menar att förskolan bör öka sin medvetenhet kring bedömning, kritisk reflektion och dokumentation Vidare anser hon att mer forskning behövs inom detta område bland de yngre barnen.[—]
Förskolan har ett ansvar att uppmärksamma och stötta alla barn i deras utveckling och lärande, och i samspel med vårdnadshavare stötta de barn som har behov av mer stöd. Medvetenheten behöver bli större kring lärande och bedömning för att utveckla verksamheten. Barns lärande och dess processer behövs synliggöras och för detta krävs ansvarstagande, lyhörda och intresserade pedagoger. För att kunna bedöma och utveckla verksamheten finns det en del verktyg och metoder att ha till hjälp t.ex. pedagogisk dokumentation, självskattningsenkäter och samtal.
FoU Skola anordnade en heldagskonferens på temat Förskola på vetenskaplig grund den 21 maj 2013, på Scandic Star hotell i Lund och delar av Utbildning och flera av Svedalas rektorer var där. Målgrupp för konferensen var förtroendevalda, chefer, förskolepersonal samt lärare som undervisar inom barn- och fritidsprogrammet. Ta del av presentationsmaterialet nedan:
Styrdokumentens flertydliga vetenskapliga grund (59:28)
Christian Eidevald, Högskolan i Jönköping och Stockholms universitet. Förskolans verksamhet ska vila på “vetenskaplig grund”, men vilken vetenskapliga grund? Denna fråga blir speciellt intressant då inte enbart förskolepedagogisk forskning utan även styrdokument, stödmaterial och inspektionsrapporter vilar på flera olika vetenskapliga grunder. Grunder som kanske inte alltid är helt enkla att sammanföra. Ta del av presentation.
Hur kan man arbeta forskningsbaserat i förskolan (49:22)
Eva Minten, Skolverket. Hur kan bestämmelsen i den nya skollagen tolkas? Vad innebär det enligt Skolverket att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Ta del av presentation.
Förskola präglad av vetenskapligt förhållningssätt (27:29)
Bodil Båvner, Sveriges Kommuner och Landsting
Hur kan man gå tillväga för att bepröva och beforska sin egen verksamhet? Lärdomar återges från olika kommuners arbete med aktionsforskning och andra sätt att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt. Ta del av presentation.
Kärnämnen essensen i förskolans läroplan (49:10)
Barbro Bruce och Bim Riddersporre, Malmö Högskola
I förskolan läggs grunden till de kompetenser som är nycklar till ett livslångt lärande. Även i förskolan finns därför “kärnämnen” men av en annan karaktär än i skolan. Ta del av presentation.
Villkor för barns lärande i förskolan
Sven Persson, Malmö Högskola. Den svenska förskolans omvandling från en socialt orienterad verksamhet till en kunskapsproducerande institution innebär ett utmanande ifrågasättande av en traditionell bild av förskolan. Kan vi tala om att förskolan intar en ny institutionell identitet i ett nytt utbildningslandskap? Ta del av presentation.
Nordic Base of Early Childhood Education and Care (NB-ECEC) samlar ny kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6-år i förskola och pedagogisk omsorg. Den riktar sig till alla som är intresserade av pedagogik och av utveckling inom förskola och pedagogisk omsorg – förskollärare, studenter, forskare, rektorer och handläggare. Politiker som vill hålla sig uppdaterade om fältet eller som behöver betydelsefulla bidrag för sitt politiska uppdrag är också en viktig målgrupp.
Klicka här eller klicka på bilden för att öppna sidan.
Bedömning för lärande
Bedömning för lärande/ Formativ bedömning – Bedömning som används för att stödja elevens lärande och utveckla lärarens undervisning” ur Skolverkets Kunskapsbedömning i skolan, praxis, problem, begrepp och möjligheter.
Den nyzeeländske utbildningsforskaren John Hatties forskningsöversikt Visible Learning omfattar 800 metastudier av andra forskare och totalt ingår över 50 000 enskilda studier med över 80 miljoner elever i det underlag som ligger till grund för hans forskning om vad som påverkar elevers studieresultat.
Enligt Hattie uppnås de effektivaste läreffekterna genom bland annat formativ bedömning, förtroende för läraren, goda relationer lärare-elev, återkoppling och kamratbedömning.
Critique and feedback – the story of austin’s butterfly – Ron Berger (6:30)
Se Effekten av beröm, C.Dweck (3:17) Eller varför inte titta på filmklippen Trevor Dolan om – Vad kännetecknar framgångsrika skolor? (1)(8:04) Intelligens, motivation och belöning (2) (5:51) där forskaren Trevor Dolan sammanfattar det viktigaste kring framgångsfaktor inom skolutveckling, på svenska.
Läs Tankesmedjans Bedömning som motivation och utvecklande pedagogiskt verktyg – Att synliggöra det synliga lärandet om:
Begrepp- Kartläggningsverktyg
- Synliggöra lärandet för kollegor
- Synliggöra lärandet för barnen
- Synliggöra lärandet för eleverna
- Forskning om och tillämpning av bedömning för lärande
- Hur påverkas elever av summativa och formativa bedömningar
Forskaren Carol Dweck om fixed och growth mindset och effekter av beröm
Digitalt lärande
Digital kompetens såväl som förmågan att lära sig att lära är två av Europas åtta nyckelkompetenser och i Svedala görs idag stora satsningar på att digitalisera klassrummen. Målet för dessa satsningar är att förbereda eleverna för ett digitaliserat samhälle samtidigt som vi finner nya vägar för att synliggöra lärande och arbeta med Dylan Wiliams fem nyckelstrategier för att öka elevernas lärande.
Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning.
Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten.
Nyckelkompetenser bör förvärvas av
- unga människor som just håller på att avsluta sin grundskoleutbildning, för att utrusta dem för vuxenlivet och i synnerhet för arbetslivet samtidigt som det bildar en grund för fortsatt lärande,
- vuxna genom hela livet, genom en process för utveckling och uppdatering av färdigheter.
Tillgodogörandet av nyckelkompetenser passar in på jämlikhetsprincipen om principen om lika tillgång för alla. Denna referensram gäller även i synnerhet utsatta grupper vars utbildningspotential kräver stödinsatser. Exempel på sådana grupper kan vara personer med bristande grundkunskaper, personer som avbrutit sin skolgång, långtidsarbetslösa, funktionshindrade, personer som flyttat runt etc.
Åtta nyckelkompetenser
Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser och beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. Nyckelkompetenserna är
- kommunikation på modersmålet, det vill säga förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang,
- kommunikation på främmande språk, vilket utöver färdigheterna för kommunikation på modersmålet innefattar förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Kunskapsnivån är avhängig av flera faktorer samt av förmågan att lyssna, tala, läsa och skriva,
- matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. Matematiskt kunnande är förmågan att utveckla och tillämpa matematiskt tänkande för att lösa en rad problem i vardagssituationer, med tonvikten på bearbetning, utövande och kunskap. Grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens är förmågan att bemästra, dra nytta av och tillämpa kunskaper och metoder som förklarar naturens värld. Det inkluderar en förståelse för de förändringar som människan gett upphov till samt vårt ansvar som enskilda medborgare,
- digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT),
- lära att lära handlar om lärande, förmågan att fullfölja och organisera det egna lärandet, antingen individuellt eller i grupp utifrån det egna behovet, samt kunskap om metoder och möjligheter,
- social och medborgerlig kompetens. Social kompetens avser personlig, interpersonell och interkulturell kompetens och alla beteendeformer som hjälper individen att delta i samhällslivet och arbetslivet på ett effektivt och konstruktivt sätt. Det är kopplat till personlig och social välfärd. Kunskap om seder och bruk i de olika miljöer där människor verkar är nödvändig. Medborgerlig kompetens, och i synnerhet kunskap om sociala och politiska begrepp och strukturer (demokrati, rättvisa, medborgarskap och medborgerliga rättigheter), gör individen rustad för ett aktivt och demokratiskt deltagande,
- initiativförmåga och företagaranda är förmågan att omvandla idéer till handling. Det innebär kreativitet, innovation och risktagande samt förmågan att planera och leda projekt för att uppnå de mål som ställts upp. Individerna är medvetna om sammanhanget de verkar i och förmögna att utnyttja de möjligheter som står till buds. Detta utgör grunden för att tillägna sig de specialinriktade färdigheter och kunskaper som krävs av dem som bidrar till social eller kommersiell verksamhet. Detta bör omfatta medvetenhet om etiska värderingar och främjande av goda styrelseformer,
- kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer, vilket omfattar en medvetenhet om betydelsen av kreativa uttryck vad gäller idéer, erfarenheter och känslor i olika medier (musik, scenkonst, litteratur och visuella konstformer).
Dessa nyckelkompetenser är alla beroende av varandra och tonvikten för allihop ligger på kritiskt tänkande, kreativitet, initiativtagande, problemlösning, riskbedömning, beslutsfattande och konstruktiv hantering av känslor.
Europa.eu
SAMR-modellen
Grunden för tänket bakom vår satsning på digital teknik är forskaren Ruben R. Puentedura tankar. Puentedura använder en trappmodell SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) som kan vägleda i förändringsarbetet som möjliggörs med IKT. Man kan som pedagog mycket väl röra sig mellan de olika stegen beroende på den enskilda situationen. Målet bör dock vara att alltmer utveckla förlopp som medger lärande utifrån omdefinierade uppgifter.
De flesta forskare är överens om att informations- och kommunikationsteknologi, IKT, har stor potential för bättre lärande, men att detta inte sker per automatik i takt med teknikens utveckling. Det handlar om på vilket sätt man för in den i undervisningen. Faror av att använda IKT i undervisningen kan vara om det endast blir teknik för teknikens egen skull, utan ett klart syfte, och att tekniken inte tas in i undervisningen på ett naturligt sätt. Pedagogiken är oerhört viktig.
Kärnämnen i förskolan
Förskollärares kunskap och förmåga att stödja barnens utveckling och lärande.
| KOHERENS |
| Uppgift: Att förstå sammanhang och orientera sig. Sovra och sortera bland intryck |
| Fråga: Hur tydlig och begriplig är miljön i förskolan? |
| Illustreras: Två case med inskolning s.106-107 |
| Läroplansmål: Nödvändig förmåga i alla mål |
| KONCENTRATION |
| Uppgift: Styra och hålla kvar uppmärksamhet |
| Fråga: Underlättar förskolan för barnen? (jfr diagnoser) |
| Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118-119 |
| Läroplansmål: Grundläggande förmåga som behövs i allt lärande |
| MINNE |
| Uppgift: Att komma ihåg och uppleva förväntan. Lagring av upplevelser och erfarenheter |
| Fråga: Vilka minnen skapas i förskolan och hur hanteras minnen från andra miljöer? |
| Illustreras: “Wiliam vill bada” s.133, “Var låg den nu?” s.148 |
| Läroplansmål: Generell förmåga, brister i minne påverkar det mest |
| INTERSUBJEKTIVITET |
| Uppgift: Att läsa av andra och vara tillsammans, dela varandras inre värld |
| Fråga: Har alla barn ett intersubjektivt utbyte i förskolan? |
| Illustreras: “Dumma teckning” s.131 |
| Läroplansmål: Utveckla förmåga att fungera i grupp |
| SJÄLVBILD |
| Uppgift: Att veta vem man är och vad man kan, vem är jag och vad kan jag (inte) |
| Fråga: Får alla möjlighet att se positivt på sig själva? |
| Illustreras: “Hon vill ändå inte vara med” s.123, “Dumma teckning” s.128-129 |
| Läroplansmål: Utveckla sin identitet och känna trygghet i den |
| KOMMUNIKATION |
| Uppgift: Att förstå och göra sig förstådd, gemenskap och utbyte med andra |
| Fråga: Ingår alla i gemenskapen och blir förstådda? |
| Illustreras: “Erik har mycket att berätta”, “Då kräkte draken” s.154 och mycket mer |
| Läroplansmål: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta … och fler |
| EXEKUTIVA FUNKTIONER |
| Uppgift: Att planera, organisera och utföra handlingar, planera och organisera sitt beteende |
| Fråga: Arbetar nu medvetet med att stärka detta/ser ni barns svårigheter med “diagnosögon”? |
| Illustreras: “Vi vill bygga klart” s.118 |
| Läroplansmål: T.ex att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap |
| MENTALISERING |
| Uppgift: Att föreställa sig andras perspektiv och känslor, att föreställa sig och leva sig in i andra |
| Fråga: Arbetar ni med TOM (theory of mind)? |
| Illustreras: “Var är hans mamma”s.56 |
| Läroplansmål: Utvecklar förmåga att hantera konflikter… att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv |
| ABSTRAKTION |
| Uppgift: Att symbolisera och bilda begrepp, förståelse som bygger symboler |
| Fråga: Kodväxling, olika språklig kompetens, begreppsbildning – hur arbetar man med detta? |
| Illustreras: “Johan och Ulla leker med ormen Sune” s.163 |
| Läroplansmål: Förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder antal, ordning och talbegrepp… med flera kunskapsmål |
| GENERATIVT LÄRANDE |
| Uppgift: Att lära sig att lära, skaffa information och att lösa problem |
| Fråga: Får barnen hjälp att systematisera sina erfarenheter av att lära? |
| Illustreras: Temaarbete i förskolan, barn “forskar” |
| Läroplansmål: Förmåga att utforska, dokumentera, ställa frågor… |
utifrån föreläsning med Bim Riddersporre, den 21 oktober 2015, Svedala
Ta del av fyra lärmoduler för att introducera och implementera kärnämnen i förskolan som gemensam vetenskaplig grund för det systematiska kvalitetsarbetet i Svedalas förskolor.
