Kvalitetsutvecklarnas uppdrag i förskoleområdet Hattstugan och Värby förskolor, är att i samverkan med rektor säkerställa att förskolorna står för en likvärdig utbildning där undervisningen är central och av hög kvalité. Det betyder att kvalitetsutvecklarna är en stödfunktion, i ledning av rektor i det systematiska kvalitetsarbetet, områdesövergripande. Uppdraget består bland annat i att sammanställa och analysera enkäter, SKA arbete, samt vara en sammanlänkande funktion i samplaneringen.
Vad innebär detta?
Analysera:
Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet.
Jämföra:
Jämförelse är ett första steg in i analysen. Genom att jämföra kan man hitta skillnader, mönster och tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker. Analysen handlar om att hitta orsaker som förklarar måluppfyllelsen för att hitta vad som behöver förbättras i den egna verksamheten.
Tolka och förklara:
Tolka och förklara är nästa steg som är nödvändigt för att försöka förstå vilka rimliga förklaringar som finns till resultaten. Det är nödvändigt att ta in andras kunskaper och erfarenheter för att belysa den egna praktiken och att öppna för en didaktisk diskussion.
Problematisera och kritiskt granska:
Slutligen behöver vi problematisera och kritiskt granska våra förklaringar;
- hur vet vi det vi vet,
- vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer,
- hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till aktuell relevant forskning?
I skollagen står det tydligt att det ska bedrivas undervisning i förskolan. Med skollagen som stöd har vi i vårt förskoleområde diskuterat oss fram till en gemensam definition och en samsyn gällande begreppet undervisning.
Utifrån vår gemensamma begreppsdefinition, har det sedan arbetats fram en organisationsförändring som möter upp vår vision om hur undervisningen blir hållbar i vår organisation. I detta arbete har vi vägt in våra tankar om en hållbar utbildning.
Vi har sedan, utifrån detta skapat en tydlig struktur för att främja en välavvägd dagsrytm för varje enskilt barn. Varje barn har rätt till en varierad dag med undervisning, lek och återhämtning där lärandet är centralt.
I skollagen står det att förskollärarna är de som har ansvar för den undervisning som sker i förskolan. Därför planeras undervisningen som sker på Värby och Hattstugans förskolor av en förskollärare och innefattar tydliga mål och syften. För att säkerställa att alla barn får en likvärdig utbildning ska undervisningen planeras och struktureras utifrån läroplanens mål för utveckling och lärande. Som ett led i detta och för att ge förutsättningar för planering av undervisning har vi organiserat för samplanering för samtliga förskollärare i området. Vi har skapat förutsättningar för denna samplanering genom att schematekniskt säkerställa att verksamheten kan bedrivas med god kvalité.
Hur har vi då säkerställt detta?
Organisationen vi utvecklat måste vara bärande för att göra detta möjligt och hållbart.
Personalscheman görs av en schemaansvarig person i vårt område. På detta vis har vi likartade scheman för samtliga arbetslag som utgår ifrån verksamhetens behov. Dessa scheman revideras när verksamhetens behov förändras. Vår målsättning med samplanering är att frigöra tid för samplanering för samtliga förskollärare i området varje vecka. Dit har vi inte kommit ännu utan i dagsläget har vi ett rullande tre veckors schema där tre olika grupper turas om att samplanera onsdagar mellan 15–17. Förskollärarna som ansvarar för de yngre barnen i området samplanerar onsdag vecka 1, mellanbarnen onsdag vecka 2 och äldrebarnen onsdag vecka 3. Här ges möjligheter för samtliga förskollärare att ses över gränserna i vårt område och utbyta erfarenheter, inspirera och stödja varandra.
På samplaneringarna lyfter vi först gemensam information, därefter läggs fokus på planering och våra planeringsmallar på Unikum. Här läggs lektionsplaneringar för kommande veckors undervisning. När vi började använda oss av lektionsplaneringar kändes det mycket med tre lektioner per dag. Från början kunde vi uppleva en del funderingar kring hur dessa tre lektioner skulle planeras och att det skulle vara tre olika lektioner varje dag och varje vecka. Men efter att ha arbetat på detta sätt under en tid har vi sett att lektionerna ofta är återkommande då lärandet sker över tid.
Planeringsstrukturen kan alltså läggas upp för flera veckor. Vi har redan nu uppmärksammat hur våra planeringstillfällen bidragit till ett ökat samarbete arbetslagen och enheterna emellan. Vi ser även hur förskollärarna inspireras av varandra och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
I våra diskussioner kring begreppet undervisning har vi diskuterat fram ett upplägg för hur och när undervisningen ska bedrivas. I detta har vi blivit bekväma i hur vi använder begreppen. Vi säger numera att vi undervisar istället för att vi lär barnen då vi inte kan säkerställa var, när och hur ett lärande sker. Som kvalitetssäkrare har vi sett en ökad trygghet i att vi gemensamt i området via nätverk utvecklat en samsyn av innebörden av begreppet undervisning. I vårt område har vi diskuterat detta begrepp under flera år. Ordet lektion är mer nytt i vår undervisning. Ett av våra uppdrag har varit att gemensamt med våra kollegor hitta en gemensam definition av begreppet lektion.
Resultatet av dessa diskussioner har blivit att lektionerna kan planeras utifrån flera olika situationer så som temaarbeten, leken och matsituationer. En lektion behöver inte utgå ifrån till exempel språk, naturvetenskap eller matematik utan kan äga rum i t.ex. groventrén och sedan kopplas till ett läroplansmål som t.ex. värdegrund. Lektionsupplägget kan vara att hjälpa en kompis med att klä på sig och att förskolläraren då går in som ett stöd i groventrén och uppmuntrar till uthållighet och vänskap. En lektion kan också vara att vid matsituationen undervisa i till exempel vikt och volym. Här kan förskolläraren lägga ett medvetet fokus på till exempel lätt och tung. I denna situation kan man utgå ifrån bringaren med mjölk och jämföra den med skålen med potatis på bordet.
Utifrån den reviderade läroplanen 2018 har vi diskuterat leken och dess betydelse i verksamheten. I vår organisation är det viktigt för oss att inkludera leken på flera olika sätt i verksamheten. I verksamheten skiljer vi på utbildningsstyrd- och undervisningslek. Den utbildningsstyrda leken är initierad av barnen. I denna lek är det viktigt att vi vuxna inte går in och förändrar. Gör vi det lär sig barnen att den vuxnes tolkning är viktigare än det lekinnehåll barnen själv beslutat sig om. Undervisningsleken är lärarinitierad utifrån ett lärandeobjekt så som till exempel färger eller familjekonstellationer i en rollek. Det innebär även att inspirera barnen samt erbjuda lärmiljöer som utvecklar barnens lek.
Dagarna på förskolan varvas med lektion, lek samt vila och återhämtning. Måndag, onsdag och torsdag mellan kl 9 – 14 har förskollärarna tre lektioner per dag. Vilan och återhämtningen kan fungera både som en planerad aktivitet så som massage eller sagostund där en vuxen deltar och stöttar men även som en möjlighet för barnet själv välja att gå undan och sätta sig med en bok eller lyssna på lugn musik. Genom att varva dagarna på detta sätt kan vi på Värby och Hattstugans förskolor säkerställa att varje barn får en välavvägd dagsrytm och en likvärdig utbildning och på så vis öppna dörrar till varje barns framtid.
Att diskutera:
- Hur ser ni på undervisning kontra lärande?
- Hur gör ni för att systematiskt kvalitetssäkra ert arbete i ert område?
- Hur kan vi öka personalens deltagande och engagemang i leken utifrån att leken får en betydande roll i den nya läroplanen?
Michaela Åblom
Leg. Förskollärare Värby förskola
Kvalitetsutvecklare Hattstugans Bashus
Elisabeth Ryberg
Leg. Förskollärare Hattstugans Paviljong
Kvalitetsutvecklare Värby förskola
Sophie Andersson
Leg. Förskollärare Hattstugans Bashus
Kvalitetsutvecklare Hattstugans Paviljong
