”Kollegialt lärande, att arbeta tillsammans”

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där förskollärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att förskollärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning (Lärportalen.se).

Denna modul syftar till att skapa en gemensam plattform för att möjliggöra detta kollegiala lärande lokalt på den egna förskolan.

Moment A - individuell förberedelse

Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar baserade på den enskilde förskollärarens intresse och ansvar ger någon varaktig effekt. Effekten blir ofta att den individuella kompetensutvecklingen i de flesta fall slutar just hos individen. Däremot finns allt mer stöd för att systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på verksamhetsbaserade aktiviteter, observationer, reflektion över dessa, och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. Detta finns till exempel beskrivet i en av de största metastudierna av forskning kring lärares professionsutveckling, Teacher Professional Learning and Development: Best Evidence Synthesis Iteration, som sammanställts av den nyzeeländska forskaren Helen Timperley och hennes kollegor.

Den cykliska process som Helen Timperley förespråkar för lärares professionsutveckling
Klicka för att förstora

 

 

 

 

 

 

 

Även studier som har gjorts av det brittiska centret Evidence for Policy and Practice Information (EPPI) ger stöd för att kollegial kompetensutveckling ger mer effekt än individuell, centret är världsledande på systematiska översikter för utbildningsområdet. EPPI lyfter fram att det är viktigt att lärare får identifiera sina egna fortbildningsbehov och att det finns processer som uppmuntrar, utvidgar och strukturerar den professionella dialogen och som möjliggör för lärare att pröva nya lärdomar i undervisningen. Institutet summerar: ”Den samlade bilden om vad som ger positiv effekt indikerar att kontinuerlig kollegial fortbildning för lärare har en stor potential att spela en avgörande roll vid tolkning och implementering av skolreformer i praktiken.”

För svensk del lyfter forskaren Lars Mouwitz i Hur kan lärare lära? fram vikten av att engagera lärare i projektens utformning, genomförande och utvärdering och att aktiviteter som inbegriper hela gruppen har stor betydelse. Mouwitz ser problem i att lyfta ut enskilda lärare och ge extern fortbildning eftersom läraren inte kan hävda sig vid återkomsten till kollegor. Sammantaget måste lärarnas kunnande om praktik uppmärksammas och förädlas, och förändringar av arbetssätt måste utgå från denna kunskapspotential i förening med ny forskning.
(Forskning för klassrummet, s.24ff)

Läs Skolverkets: Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling
Läs Skolverkets: Hur kan kollegialt lärande bidra till elevers kunskapsutveckling
Läs Från lärare till skolor – om att införa formativ bedömning i större skala by Dylan Wiliam, Siobhan Leahy
Läs Pedagog Malmös Helen Timperley: lärares professionella utveckling eller Kommunförbundet Skånes forsknings-översikt  Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling

Se Skolverkets Beprövad erfarenhet (8:02)


Ola Henningsson, om Lärares professionella lärande, Timperley

Moment B - kollegialt arbete


Kollegialt lärande och formativ bedömning, Skolverket

Titta på filmen och diskutera sedan frågorna.

Diskussion

  • Vilka erfarenheter har ni av effektiv kompetensutveckling? Vad är utmärkande för den?
  • Hur kan vi arbeta för att uppfylla skollagens krav på undervisning som vilar på beprövad erfarenhet?
  • Hur kan vi som kollegor göra för att lära av varandra?
  • Finns det någonting i din undervisning som du uppfattar som så självklart rätt att det inte behöver diskuteras? Hur kommer det sig i så fall? Är det tradition, egna erfarenheter, så som du själv vill bli undervisad, etc.
  • Ibland uppstår en konflikt mellan vad vetenskapen i form av pedagogik och didaktik hävdar och vad du i ditt eget yrkeskunnande kommit fram till. Kan du ge exempel? Vad kan orsaken vara till konflikten?

Planera

Kollegialt lärande och utveckling kräver ett långsiktigt systematiskt arbete över flera års tid och därför är det väl investerad tid att ta fram en plan för hur arbetet ska bedrivas.

Vi ska här enligt Timperley fokusera på barnens behov att utveckla och sedan utifrån det hur lärarnas behov ser ut.

  • Vilka kompetenser, färdigheter och förmågor behöver våra barn utveckla för att lyckas ännu bättre i förskolan?
  • Vilka kunskaper och färdigheter behöver vi utveckla för att tillgodose barnens behov?
  • Vilka former ska vi skapa som möjliggör det lärandet?


Bild från Henningssons film

LÄRMODULERNAS PROCESS:

Tider för träffarna
– En gång i månaden?
– Tidsåtgång 75-120 minuter?
– Tid mellan träffarna?
– Digitala träffar?

Vilka ska delta
– Piloter eller samtliga?
– Frivilliga eller kommenderade?

Lärlagens sammansättning
– Liknande arbetsuppgiter (t.ex. samma avdelning)?
– Blandade (t.ex. olika avdelningar)?
– Hybrider av dessa?
– Antal i varje lärlag?

Struktur och roller
– Vem leder samtalen?
– Tidsramar och mötesformer?
– Hur dokumenteras samtalen? Vem, vad och hur?
– Hur garanterar vi att alla blir delaktiga vid varje träff?
– Hur delar vi de erfarenheter vi har?
> inom gruppen?
> till övriga?

Syfte och fokus
– Att välja lärområde
> Hur gör ni för att välja? Prioriterat strävansmål. Vilka kunskaper och förmågor behöver våra barn utveckla?
> Vad har vi för målbild? Vilket förändrat kunnande förväntar vi att barnens ska uppvisa efter genomförd process? Vilken ny förmåga/kapacitet förväntar vi oss att verksamheten ska uppvisa efter genomförd process?

 Målsättning med
– Mötena
– Valt lärområde?

Uppföljning och utvärdering
– Hur ser nuläget ut kopplat till prioriterat strävansmål?
– Hur ska vi följa upp arbetets resultat? Hur kan vi få syn på och följa upp förskolans förändrade kompetens utifrån vad barnen uppvisar för förändrat kunnande kopplat till prioriterat strävansmål?

Moment C - aktivitet

Här ska vi nu i enlighet med Timperley förändra undervisningen:


Bild från Henningssons film

Genomför kollegialt arbete för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet utifrån den plan som ni tagit fram. Det kollegiala arbetet kan ske i form av lärmodulsarbete: individuell förberedelse, kollegialt arbete, aktivitet och gemensam uppföljning eller någon annan modell där teori omsätts i praktik och utvärderas t.ex. TLC (teacher learning communities).

INNEHÅLL FÖR DE KOLLEGIALA ARBETET
– Vilka kunskaper/kompetenser saknar ni idag? (utifrån prioriterat mål). 1) Gör en individuell lista först. 2) Diskutera sedan tillsammans 3) Sortera frågorna i grupper 3) Prioritera.
-Vilka frågor lägger ni i  det kollegiala arbetet t,ex, genom lärmoduler?
-Vad gör ni av övriga frågor?

Moment D - gemensam uppföljning

Enligt Timperleys lärcykel är vi nu i kontroll av resultat:
Bild från Henningssons film

Diskutera

I utvärderingen ska både process och resultat beaktas.
– Hur har samtalen fungerat?
– Hur har era arbetssätt och synsätt förändrats genom det kollegiala arbetet med lärmoduler?
– Vad ser ni för framgångsfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?
– Hur kan arbetet förändras för att säkerställa och förstärka dessa?
– Vad ser ni för riskfaktorer i arbetet med kollegialt lärande?
– Hur kan arbetet förändras för att minimera och ta bort dessa?
-Har detta lett till en förändring av undervisningen?
-Vad är i så fall resultatet av förändringen?
>> Vilket förändrat kunnande ser vi hos barnen i den verksamhet de befinner sig i?

Sammanfatta

Diskutera de viktigaste erfarenheterna ni gjorde under denna del och gör en kort sammanfattning. På vilket sätt har ert förändrade kunnande lett till ett förändrat kunnande hos de barn som lämnar verksamheten idag jämfört med det utgångsläge ni hade när ni började?

Denna är en förskoleanpassad version av en lärmodul av: Michael Rystad – utvecklingsstrateg, Svedala, Lydia Folke – rektor, Västerås.

Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala