Inlägg 3 av 3 – Naturvetenskap för femåringar

Perspektiv på lärandet, att utgå från barnens intresse

Att barnen är små vetenskapsmän som är nyfikna och vetgiriga visste vi redan. Men vi ville också att de genom ett undersökande och experimenterande sätt skulle vilja prova nya saker, våga ställa hypoteser och uppleva magiska ögonblick tillsammans med medforskande pedagoger. På Katthult är vi 19 stycken 5-åringar och tre pedagoger som är nyfikna på allt. Att kunna få gå kursen Naturvetenskap och teknik i förskolan via Kristianstad högskola på 7,5 högskolepoäng känner vi har gett oss mer kunskap kring naturvetenskap och teknik och på hur man kan arbeta med barnen kring ämnet.

I början på hösten 2018 började barngruppen visa ett intresse för stenar och geologi. Det hela började med att ett barn hittade en fin sten på en lekplats. Tillsammans med barnen började vi titta på serien ”Den vita stenen” eftersom stenen som hittades var lik den i serien. Men barnen ville veta mer om stenen så vi lånade böcker på biblioteket för att försöka hitta vad denna stenen vad gjord av.

Från den första stenen vi hittade i augusti har barnens intresse vuxit under höstterminen och utvecklats till ett intresse för kristaller och ädelstenar. När vi läste tillsammans med barnen om de olika stenarnas egenskaper lärde de sig snabbt att dessa stenar har olika densitet. Men…densitet? Vad är det, undrade barnen. Medan vi vuxna oroade oss för om vi kunde tillräckligt om fysik…

Vårt arbetslag valde att ta tillvara på det här intresset till att låta barnen utforska det naturvetenskapliga fenomenet densitet som blev vårt lärandeobjekt i undervisningen. Vi planerade utifrån att låta aktiviteterna utgå från barnens vardag eftersom vi utforskade flyta – sjunka med hjälp av kända material såsom popcorn, vatten, apelsiner, vardagsföremål och stenar för att utforska om fenomenet.

Läroplans mål och pedagogisk planering

Enligt författaren Jonna Larsson, är det när man tar vara på erfarenheter och låter dem vara del av samtal, utmaningar och undersökande arbetssätt som man ger erfarenheterna möjlighet att bli till lärande om fysik (Naturvetenskap i ett förskoleperspektiv, 2016).

Med utgångspunkt från läroplansmålet “Förskolan ska sträva efter ett varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (lpfö,reviderad 2016) ville vi undersöka det naturvetenskapliga fenomenet på ett lustfyllt och utforskande sätt tillsammans med barnen. Vi började med att göra en kartläggning på vår barngrupp och utgick från den när vi skrev vår pedagogiska planering. I den pedagogiska planeringen skrev vi om nuläget (Var är vi? Vad kan barnen? Syfte), om hur vi tänkte planera undervisningen, om vårt mål (Vart ska vi?), och om hur vi tänkte dokumentera och reflektera undervisningen (Hur gör vi?). Vi planerade fem aktiviteter som hörde ihop med fenomenet och bestämde att de skulle utföras i en viss ordning eftersom de skapade en progression i barnens lärande. Barnen kunde återkoppla och visa sina erfarenheter från det som de hade varit med om vid tidigare undervisning. De fick möjlighet att upptäcka och reflektera över våra experiment på olika vis.

Kan stenar flyta?

Genom att experimentera, testa sig fram och samarbeta med varandra ville vi att barnen skulle få syn på att det händer olika saker i vattnet med de olika stenarna de använder sig av, beroende av deras densitet. Medan barnen arbetade med denna uppgift, lät vi dem samtala med varandra, formulera hypoteser och prova sig fram. På det sättet blev barnen lärresurser för varandra och det blev ett lärande dem emellan.

Med denna aktiviteten utmanade vi barnen att använda sig av olika material för att försöka få stenar att flyta på vatten. Barnen hade en balja vatten framför sig och fick material som äggkartonger, plastburk, tejp, apelsin, frigolitkulor, lera, bomull. De fick även några stenar i olika storlekar från vår sten- och kristallsamling. Vid detta tillfälle hade barnen redan introducerats till begreppet densitet, samt experimenterat med att flyta/sjunka (med både olika material och apelsiner).

Barnen började med att prova att ställa en sten på lite lera men stenen sjönk till botten. De provade sedan att ställa några stenar i en plastburk som först flöt och sedan sjönk. Något barn uttryckte det som att “det blev för tungt”. Personalen frågade vad hen menade med att det blev för tungt och barnet förklarade att det var för många stenar och att det var därför som burken sjönk.

Barnen hade med sig förkunskaper från apelsinexperimentet de gjorde innan så de kom snabbt på att de kunde använda sig av apelsinens ”flytväst”. Vi uppmuntrade dem att prova det och de testade att ställa en sten på apelsinen med skal och utan sitt skal i vattnet. Sedan provade de att ställa samma sten i skalet och den flöt. En större sten fick plats i samma skal men den sjönk.

När vi diskuterade stenarnas olika storlekar och vikt med barnen blev lärandeobjektet densitet synligt, och personalen benämnde och förklarade begreppen hög och låg densitet. ”Kanske är samtalet -kommunikationen- det viktigaste redskap man har vid arbete med barns kunskapsutveckling. Att lära om ett nytt innehåll som naturvetenskap förutsätter att barn får tillgång till en ny språkvärld, det vill säga att barn får möta det språk som kan sägas vara specifikt naturvetenskapligt” (Areskoug, Ekborg, Rosberg & Thulin, 2016). I slutet av aktiviteten lyckades barnen att få alla stenar att flyta på vattnet och personalen förstärkte upplevelsen och sa som avslutning att ”Båten de hade byggt hade lägre densitet än vattnet, därför flöt den”.  Vi lät barnen experimentera själva, samarbeta och prata med varandra, och endast kom in för att ställa produktiva frågor och hjälpa dem vidare i utforskandet. På så sätt var de delaktiga i sin lärandeprocess eftersom det var de som bestämde vilka material de skulle använda och hur de skulle gå tillväga.

Lärdomar och erfarenheter – fokus på vad vi lärt oss

Våra förväntningar med denna utbildningen var att vi vuxna skulle få mer kunskap kring naturvetenskap och teknik och på hur man kan arbeta med barnen kring ämnet. Den har gett oss möjlighet att ha en experimenterande, undersökande verksamhet där vi är medforskare tillsammans med barnen och tillåtande, använder rätt begrepp, ger barnen hjälpmedel för att kunna dokumentera, skapar tydliga och stimulerande miljöer, löser problem och framför allt har kul när vi lär oss tillsammans.

Vi har jobbat aktivt med att sätta upp tydliga mål för undervisningen och haft en tydlig målbild med vår undervisning samt varit öppna för barnens inflytande och demokrati och tagit tillvara det. Det har gjort att vi jobbat på ett rhizomatiskt och transdisiplinärt sätt. Vi tycker att vi har blivit bättre på det med hjälp av projektet Undervisning i Förskolan (syftet med detta FoU-program är att på alla nivåer utveckla såväl kunskap och förhållningssätt som arbetsmetoder inom undervisning i förskolan) där vi lärt oss mycket och att vi har fått nya begrepp och ett fackspråk som underlättar för vår profession.  När vi ser tillbaka på hela processen inser vi hur mycket det har gett oss, men under själva utbildningen fanns det också perioder av tvivel och osäkerhet. Det gör ont att lära och vi har fått öppna oss för nya kunskaper. Men det är det värt när vi ser att vi har höjt våra kompetenser och kunskaper inom ämnet.

Utbildningen har gett oss:

• verktyg för hur man startar ett naturvetenskapligt projekt – att introducera ett ämne, låta barnen äga frågan, vikten av samtal, mindre grupper.
• modell för en arbetsgång, att undersöka själva först – Vad vill vi att barnen ska lära sig? Vilka frågor behöver vi ställa för att hjälpa barnen att urskilja detta? Hur använder vi oss av dokumentationen?
• förståelse för vikten av att ställa produktiva frågor eftersom de stimulerar barnens nyfikenhet där barnen kan framföra tankar och dra egna slutsatser. Genom produktiva frågor kan barnen ställa hypoteser om fenomenet – Vad tror ni händer om…? Vad tror ni att det kan bero på? Hur tror ni att vi kan undersöka det?
• verktyg för att strukturera undervisningen: aktiviteter i en viss ordning som skapar en process i lärandet.
• pedagogisk dokumentation med olika syften – måla bilder, göra tabeller, fotografera, filma, observera tillsammans med barnen

Att diskutera

• Hur ser ni på ert eget kunnande i ämnet?
• Diskutera hur vi hade kunnat arbeta vidare med densitet?
• Hur arbetar ni på er förskola med naturvetenskap och teknik?
• Får barnen möjlighet att utforska och experimentera själva kring natur och teknik i era lärmiljöer?

Läs de andra inläggen i serien:

Är du nyfiken på de andra inläggen i serien kan du läsa vidare nedan:

Inlägg 1 av 3 – inledning
Naturvetenskap och teknik på Fröhuset och Klöverstugans förskolor

Inlägg 2 av 3 – undervisa 1-2-åringar
Naturvetenskapliga fenomen för yngre barn 1-2 år på Fröhusets förskola

Om bloggförfattarna

På Katthult ser vi glädje och trygghet som grunden för ett lustfyllt lärande. Vi arbetar på ett utforskande sätt och ser undervisningen som ett sätt att lära tillsammans.

Emilie Ienn och Jenny Lindblom är förskollärare och Jeanette Karlsson barnskötare på Fröhuset och Katthult.