Uppföljningsfrågor
Exempel på uppföljningsfrågor som ger en övergripande nulägesbild av verksamhetens resultat inom varje område:
- vilken bild ger egna undersökningar av området? (t.ex. målredovisningar, enkäter, observationer, intervjuer, samtal med personal, barn etc)
- vilken bild ger andra källor av den egna verksamheten inom området (bl.a. Siris, Skolinspektionens tillsyn och granskning)?
- vilka mönster kan urskiljas vad gäller t.ex. avdelningar, barngrupper, strävansmål eller målkluster?
- vilka trender kan urskiljas i relation till tidigare år?
Förutsättningar som kan påverka:
Förutsättningar som måste finnas för att utbildningen ska hålla den kvalitet som krävs finns i styrdokumenten. Syftet är att barn ska kunna lära och utvecklas i enlighet med de nationella målen. Här följer exempel på frågeställningar kopplat till förutsättningar:
- hur är styrning, ledning och ansvarsfördelning organiserat?
- hur har resurser fördelats och använts?
- hur ser gruppers storlek och sammansättning ut?
- hur ser personaltäthet och personalsammansättning ut?
- hur ser kompetens och behörighet ut för att kunna se vilka behov av utveckling som finns?
- hur har lokaler, utrustning och miljö använts?
- vilka verktyg, system och rutiner finns för dokumentation och utvärdering?
Effekter av förbättringsarbete
Skollagen föreskriver att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade.
