• Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete,
  som innefattar dokumentation av barns lärande se ut?
• Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?
• Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade
  kunnande?
• Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns
  lärande i relation till läroplanen konstrueras?
• Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig
  dokumentation genom analys bidra till bedömning av
  verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?

Processen fram till nu och vidare

Att ta fram ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och för alla ska lyckas i förskolan.

• Ifous – Småbarns lärande, våren 2013 – Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras?
• Förskolans ledning, januari 2014 – Vad innebär att en förskola har lyckats?
• Ta fram matriser utifrån strävansmålen, våren 2014
• Ta fram stödmaterial för resultat kopplat till matematik, hösten 2014.

Resultat i matematik

En grupp fick i uppdrag att ta fram ett underlag för att kunna få syn på verksamhetens resultat inom målklustret matematik. Gruppen bestod av Michael Rystad (förvaltning), Marie-Louise Enochsson (rektor), Sefika Mehmet (förskollärare), Susan Henriksson (förskollärare).

För att definiera matematik i förskolan utgick vi ifrån Jan Håkanssons klassificering där fyra strävansmål bildar målklustret för matematik.

Arbetet med strävansmålen

1. Bearbetning av strävansmålen. Det blev tydligt att första strävansmålet i matematikklustret fokuserade på innehåll (målet är uppbyggt som ett kinderägg med flera olika begrepp) och övriga tre beskrev kunnande och förmågor.
2. Gruppen läste och arbetade med Förskola i utveckling som stöd för att tolka strävansmålen.
3. Begrepp i strävansmålen diskuterades och konkretiserades utifrån frågan – hur ser vi strävansmålet i verksamheten?

Arbetet återkopplades till förskolans ledningsgrupp vid ett par tillfällen under processen.

Parallellt med arbetet har arbetet i Ifous fortskridit med bland annat föreläsning av Bjervås kring bedömning i ett didaktiskt perspektiv. Dessutom har SKA-modellen för förskolan utvecklas både för förvaltnings och för verksamhetens uppföljning.

Utprovning av material

Den 11 februari presenterades stödmaterialet för matematikhandledarnas nätverk och handledarna fick i uppgift att använda materialet för att kartlägga en barngrupps kunnande utifrån strävansmålen i matematik. Av 11 handledare var det fem som provade materialet.

Den 18 mars redovisades resultatet av utprovningen i matematikhandledarnas nätverk och materialet utvärderades.

Den 22 april bjöd Ifous pilotförskolor in representanter från övriga förskolor till ett gemensamt APT. Kartläggningsmaterialet presenterades och kopplades till en Ifous-uppgift som handlar om att få syn på barns förändrade kunnande. I uppgiften skulle dokumentation/underlag som beskriver barns utveckling och lärande över tid som kvalitetsbedömning för verksamheten tas fram utifrån ett avgränsat mål/innehållsområde utifrån läroplanen. Preliminära analyser utifrån dokumentationen av uppgiften ska ske i oktober 2015.

Stödmaterialet som tagits fram

Strävansmålen  anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Materialet är tänkt som stöd för arbete med kartläggning samt som modell för liknande stödmaterial i andra kunskapsområden. Material bör tas fram av de som arbetar med detta då processen är viktig.

• Strävansmål, klassificerade efter innehållsområden
• Begrepp, förklarade med stöd av “Förskolan i utveckling”
• Övrigt stöd – kritiska aspekter och matematikordlista.

Matematik

Utveckling och lärande

Här finner du stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.

Strävansmål

Innehåll och förmågor

Här finner du stöd för att få syn på och beskriva strävansmål i verksamheten.

PROBLEMLÖSNING

Barnen mäter, väger, uppskattar, räknar et cetera i lek och vardag för att reflektera kring, pröva och lösa problem.

Barnen ställer matematiska frågor för att undersöka sin vardag.

FORM

Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.

MÄNGD

Barnen kan urskilja likheter och olikheter mellan mängder, koppla samman sina uppfattningar av mängd med de språkliga uttrycken för mängd, t.ex. ”två” och ”tre”.

Barnen kan se mängder som beständiga över tid och rum.

ANTAL

Barnen kan forma abstrakta begrepp för antal.

Barnen kan konkretisera de abstrakta begreppen.

Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form.

RUM, LÄGE

Barnen kan använda och förstå prepositioner och lägesord i olika meningsfulla sammanhang så som i, framför, utanför, på, ovanpå, bakom etc.

Barnen kan konstruera hållbara konstruktioner.

RIKTNING

Barnen kan använda och förstå begrepp som uttrycker riktning i olika meningsfulla sammanhang  såsom ,framåt, bakåt, höger-vänster, in-ut, uppåt, neråt.

TID

Barnen kan använda och förstå tidsord i olika meningsfulla sammanhang så som nu, igår, idag, snart, ofta, emellanåt, varje dag, varannan dag, nästa vecka. Barnet kan se mönster i tid och skeenden till exempel att veta att efter vinter kommer vår, och varje måndag har vi samling

FÖRÄNDRING

Barnen kan förklara sina tankar om varför en förändring sker, såsom orsak-verkan, eller slump.

MÄTNING

Barnen kan undersöka och reflektera kring volym, längd, storlek, vikt, temperatur, vinklar.

TALBEGREPP

Barnen visar förståelse för relationer inom tal (5=4+1, 3+2), mellan tal (5 är ett mer än 4, men 1 mindre än 6, samt hälften av 10) och mellan talen och omvärlden (5 fingrar, 5 flikar på lönnlövet).

Barnen kan använda räkneorden i olika meningsfulla sammanhang t.ex för att räkna ett antal eller som nummer för att beteckna någonting (numret på en buss eller en fotbollsspelare).

ORDNING

Barnen kan använda och förstå begrepp som först, sist, efter, före, andra och tionde i olika meningsfulla sammanhang.

Barnen kan berätta vad som kommer före och efter ett tal i räkneramsan.

Annat stöd

Stöd för arbete med strävansmålen

• Förskola i utveckling

Resultat av utprovningen

Alla barn kan räkna till 20. Två av barnen kunde räkna längre – till 39 och till 69. De skiljer inte mellan siffror och tal. Fyra av 9 skrev till 10 eller 12. De som hade svårt hade svårt för 7, 8, 9. Sex av barnen fixade att koppla siffra med bilder och symboler. Över 6 så började de räkna och fram till dess såg de direkt (subitizing). Tre av barnen missade 7-9.

Flicka 6 år valde fyra kaplastavar, hon diskuterade med de andra två barnen om vilken färg hon skulle använda. De pratade också om formen, kvadrat. Under tiden hon ritar upptäcker hon att de inte blir lika stora, hon nämner jämförelseord såsom stor, liten, minst, störst, lång. Hon vill klippa ut formerna och limma fast dem på ett blått papper. Pojke 6 år valde fyra duplolego i olika färger som han la direkt på pappret och ritade av. Han valde också att dela dem på hälften och måla i olika färger. Vid fråga om varför han valde detta sätt att rita av svarade han att han inte visste om de skulle få plats på pappret annars. Pojke 5 år och 7 månader valde fyra målarburkar. Han började rita den blå stora i mitten av pappret, sen den gröna sen den gula. Han säger att den sista få inte plats, då ger den andra pojken förslaget att du kan rita den mindre och visar var. Alla tyckte det var ett lätt uppdrag att hitta fyra föremål. Barnen pratade matematik tillsammans, de beskrev och jämförde mönster och former då de hade utfört uppgiften.

Två barn 4 år och 5 år båda kan forma ett abstrakt begrepp för ett konkret antal. Ett barn fyra år kan konkretisera det abstrakta symbolen 5. Flera barn: Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form. Svårt för barnen att skilja mellan mer och flest. Ordet flest är inte etablerat. Användes ordet störst så påverkade det resultatet. Visar att de kan subitizing (direkträkning).

10 barn födda 2009. Alla kunde känna igen siffror och para ihop med bilder upp till 10. Tre barn hade svårt att förstå skillnaden mellan mest och flest. Testa konstant antal. Slutsats: Barnen visste inte att man kan dela upp talen på olika sätt. Någon kunde göra detta, men de flesta var osäkra. Förstå relationer inom tal: Barnen fick kort med siffra (1-10) och så skulle de plocka ihop antalet. Det klarade alla.
Alla klarar att se att antal kan se ut på olika sätt i en situation men inte i en annan.

8 barn födda 09 och ett barn fött 10. Barnen som ska börja skolan. Hur långt kan du räkna? Alla barn kan räkna till 20. Två barnen kunde räkna längre – en till 39 och till 69. Vilka siffror kan du skriva själv? Skiljer inte mellan siffror och tal. Fyra av 9 skrev till 10 eller 12. De som hade svårt hade svårt för 7, 8, 9. Para ihop siffror och bilder. Kort med siffror 1-9 och bilder med symboler. 6 av barnen fixade allihopa. Över 6 så började de räkna och fram till dess såg de direkt. Tre av barnen missade 7-9. Ska komplettera med fler och färre.

Klarar att para ihop siffror och antal. Inte barnet som var ett år yngre klarade inte efter siffran åtta. Klarar att lägga upp siffrorna upp till 10 i följd. Ett par skrev siffrorna spegelvänt, ett skrev låtsassiffror och ett barn fokuserade mest på sitt namn. Den estetiska aspekten var viktigt för barnen.

Fokuserat på hur långt kan man räkna, skriva siffrorna, koppla ihop siffror och antal. Barngrupp 28 barn födda 2010. Alltifrån januari till december. Satt med 4 barn vid två tillfällen. Valde de barn som ville? Frågade barnen och de som vill följde med. Fanns alltifrån januari till december och ett barn som var tvåspråkig. Alla kan räkna till 20-26. Någon kom till 29-30. Något barn kunde räkna på engelska och något på polska. Barnen är intresserade av bokstäver. Barnen har inte tillgång till en tallinjer i rätt ordning (något att fundera på). De som är födda tidigt på året klarade skriva 1-10. Han som var född i december började med 1-3 och sedan fick han över till att producera bokstäver. Kanske har vi glömt bort siffrorna? En flicka som också gick över till bokstäver. Fyran hade flera svårt med rent motoriskt. Denna övning krävde också motorik. Lärmiljöernas betydelse.

Reflektioner av deltagarna

Styrkor: Att man på ett systematiskt och lättarbetat sätt kan kartlägga var barngruppen befinner sig. Denna kartläggning kan jag använda mig av vid överlämningar till skolan och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Den ger mig också en tydlig bild på vad jag behöver utmana barnen vidare i och vad jag behöver tydliggöra bättre. Jag kommer att använda den som grund för min planering framåt. Svagheter/hot: Kan vara att det behöver förtydligas. Exakt vad som ska kartläggas och vilka formuleringar man ska utgå ifrån. Det är också viktigt att materialet ska användas för att kartlägga gruppen och inte den enskilda individen. Ser med spänning fram emot det fortsatta arbetet med detta.

Styrkor: Frihet att skapa aktiviteter som passar/intresserar gruppen. Använder begrepp och skrivningar från både läroplan och ”Förskola i utveckling”, blir inget nytt. Svagheter: Borde inte delat på mängd och antal, hänger samman! Behöver kanske konkretiseras mer, är det klart vad ”konkreta och abstrakta uttryck” är för något? Om vi har olika bild av vad vi ska titta på, kommer vi titta på olika saker och mister likvärdigheten. Möjligheter Möjlighet för likvärdighet i bedömningar om vi har ett tillräckligt tydligt material. Frihet inom ramarna, se ovan under Styrkor. Hot Används som avprickningslista, ses som uppnåendemål, vilket inte är förenligt med styrdokument. Inte likvärdighet om vi inte lyckas få en samsyn.

Genom tidigare dokumentation jag genomfört har jag kunnat observera att barnen lärt sig att forma abstrakta begrepp för antal och konkretisera de abstrakta begreppen. Syftet med min observation var att observera hur några olika konkreta material kan stödja barns utveckling när det gäller antal och vilken kunskap barnen hade kring samband mellan antal och följa resonemang kring antal. Judy Sayers lektor i matematik didaktik vid Stockholms universitet anser att barnen behöver ha en subitisering (förmågan att uppfatta antal utan att räkna, identifiera antalet objekt i en liten mängd). Det handlar om en form av spontan och omedelbar taluppfattning. Många forskare är överens om att subitisering är en viktig grund för barnets taluppfattning. Jag kunde i min dokumentation se att alla barnen hade kunskap att se samband mellan antal och följa resonemang kring antal. Detta kunde jag se när att jag använde kartläggnings material i ”förstå och använda tal” utifrån talets innebörd och där barnen fick ett uppdrag från boken som handlade om att se vilket av föremålet var flest i en liten och en stor kvadrat. Jag har även undervisat antalskonstansen där barnet har fått ramsräkna och jag har observerat att alla barnen förstår innebörden av räkneramsan. Alla barnen i denna barngrupp känner igen talen från 0-10.! Jag har även i min undervisning utmanat barnen genomarbeta vidare med antalskonstansen som handlar om att antalet förändras inte om jag ställer 5 pennor i en liten låda och i en stor låda. Jag kunde i min dokumentation se, 3 av 10 av barnen hade kunskap om att antalet inte förändras.

Lätt efter intervjuerna att se var barnen befann sig. Eftersom de var en och en så kom alla fram. Tydligt vad de ska gå vidare med och kan använda detta i återkoppling i utvecklingssamtal.