Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.
(Läroplan för förskolan 18)

Skillnaden mellan bedömning i förskola och grundskola
(Klicka för att se grafik)

Bedömning i grundskola

I grundskola bedöms elevernas prestationer i förhållande till fastslagna kriterier och krav.

Bedömning i förskola

I förskola bedöms barnens förändrade kunnande, det vill säga barnets utveckling, i förhållande till läroplansmålen.

Bedömningsbegrepp

Måluppfyllelse i förskola

Med måluppfyllelse i förskolan avser Skolverket resultat i relation till de nationella målen i skollagen och förskolans läroplan. Målen i förskolans läroplan anger inriktningen på förskolans arbete och
därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Målen anger en riktning och är inte utformade som mål att uppnå eller krav på jämförelse mellan enskilda barn, men de kan uppfyllas.

Förskolan uppvisar måluppfyllelse när förskolan ger varje barn förutsättningar att utvecklas inom samtliga mål.

Måluppfyllelse i förskola
(Klicka för att se grafik)

Ännu ej bedömt

…

Ännu ej bedömd

…

Låg progression

…

Förväntad progression

…

Hög progression

…

Förskolas måluppfyllelse

…

Formativ bedömning

Bedömningar i formativt syfte används för att följa och främja barns utveckling och lärande, så att förskolläraren får ett underlag för att förändra och förbättra sin undervisning.

Formell och informell

Formella bedömningssituationer innebär bedömningssituationer som arrangerats av förskolläraren i avsikt att följa upp och utvärdera planerad undervisning och dess effekter på barnens utveckling och lärande.

Informella bedömningssituationer uppkommer i utbildningssammanhang och kan till exempel vara när förskolläraren lyssnar på barnens tankar och resonemang eller ser barnen uppvisar ett förändrat kunnande eller förmåga spontant.

Analytisk och holistisk

Bedömning i förhållande till specifika mål och kriterium kallas även analytisk bedömning. Det innebär att förskolläraren tittar på ett underlag i taget, och jämför vad det visar att ett barn uppvisat tidigare i förhållande till ett specifikt mål.

Bedömning i förhållande till helheten kallas även holistisk bedömning. Det innebär att förskolläraren gör en allsidig bedömning utifrån olika underlag och utifrån all tillgänglig kunskap förskolläraren har av barnets förändrade kunnande i sin helhet.

Professionell bedömning

Validitet handlar om bedömningens giltighet i förhållande till det som ska bedömas, det vill säga hur resultaten från en bedömning tolkas och används.

Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig en bedömning är. Förskollärare kan utforma bedömningssituationer med flera syften, men all information om barnets förändrade kunnande från sådana situationer blir sannolikt inte lika giltiga och tillförlitliga. Bedömningar kan göras mer reliabla genom att förskollärare samvärderar, använder sig av bedömningsexempel och tydliga bedömningsanvisningar av olika slag eller genom att förskollärare tränar sin bedömningsförmåga.

Allsidig bedömning: För att få en tillförlitlig bild av alla barns progressioner behöver deras kunnande bedömas i relation till flera gånger och med olika metoder. Variationen är viktig ur ett likvärdighetsperspektiv med tanke på att ett barn kan komma mer eller mindre till sin rätt beroende på vilken typ av bedömningssituation hon ställs inför.

Lärmål och lärresultat

Lärmål (intention): Syftet med den undervisning som arrangeras. Det/de mål som ligger till grund för planeringen av undervisningen.

Lärresultat (learning outcome): Den reella effekt som undervisningen hade på barnens förändrade kunnande.

Bedömningsmetoder

Man kan i huvudsak skilja på två olika bedömningsmetoder: den holistiska och den analytiska.

Holistisk bedömning

När en förskollärare gör en bedömning utifrån ett helhetsintryck kallas bedömningen holistisk eller global.

Fördelar med en holistisk bedömningsmetod:

• En holistisk bedömningsmetod kan utföras relativt snabbt och är tidsbesparande.
• Den försöker ta hänsyn till hela processen och hur olika delar balanseras och hänger samman.

Nackdelar med en holistisk bedömningsmetod:

• En holistisk bedömningsmetod är inte så lämplig för ovana bedömare eftersom den kräver både goda ämneskunskaper och erfarenhet av bedömning.
• Ibland använder bedömare delvis underförstådda kriterier och allmän erfarenhet vid bedömningen vilket blir problematisk för den professionella diskussionen, då den tysta kunskapen inte blir synlig..
• När bedömning grundad på lärarerfarenhet saknar skriftliga beskrivningar på vad som bedöms kan detta påverka övergångar mellan förskollärare och överlämningar mellan skolformer.
• Metoden hjälper inte bedömaren att uppmärksamma barnens behov och därmed vilka behov barnen har.

Analytisk bedömning

Om förskolläraren bedömer olika delar av en process kallas bedömningen för analytisk.

Fördelar med en analytisk bedömningsmetod:

• Den analytiska bedömningsmetoden fokuserar olika kunskapsaspekter som kan bedömas. De aspekter som bedöms kan vara olika beroende på mål eller bedömningssituationen. Inom varje aspekt bedömer man kvaliteten i ett antal kvalitativa nivåer.
• En mer strukturerad bedömningsanvisning ökar sannolikheten att två olika bedömare blir överens vid bedömning av ett mer omfattande arbete. Att flera bedömare är överens vid bedömningen ökar likvärdigheten i bedömningen.
• Analytisk bedömning är användbar om man också vill ha diagnostisk information om barnens utveckling och lärande.

Nackdelar med en analytisk bedömningsmetod:

• Om aspekterna vid en analytisk bedömning är för många kan bedömningen ge en alltför splittrad bild.
• Om all bedömnings ska utgå ifrån skriftlig dokumentation, finns en risk att en del av barnens kunnande, som är noterad i olika sammanhang, aldrig blir en del av bedömningen.

Målkluster

I Svedala kommun arbetar vi sedan flera år med Jan Håkanssons målkluster som stöd för målredovisning. Nedan finner du en reviderad version där målen i läroplanen från 2018, Lpfö 18, är indelade i Jan Håkanssons målkluster.

Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande:

• • Språk och kommunikation
  • Naturvetenskap och teknik
  • Matematik
  • Kulturell identitet, motorik, skapande
  • Normer och värden
  • Inflytande
  • Personlig och social utveckling

Språk och kommunikation

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

Naturvetenskap och teknik

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Matematik

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Kulturell identitet, motorik, skapande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    • sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
    • både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
    • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,

Normer och värden 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
    • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen
    • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna,
    • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället

Inflytande 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
    • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan,
    • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Personlig och social utveckling

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
  • fantasi och föreställningsförmåga,