Analysera

Analys innebär att undersöka olika delar av ett underlag och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Analysens mål är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen, men också att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet.

Analysen består av en metodisk del (hur data samlas in) och en innehållslig del (mål och riktlinjer), där man exempelvis jämför, tolkar och förklarar hur man följt upp resultaten utifrån läroplanernas målområden och riktlinjer. En förutsättning är att det finns sammanställda underlag t.ex. i form av målredovisningar, lärloggar, intervjuer, enkäter, observationer och andra beskrivningar av arbets- och lärprocesser.

Klicka för att öppna bilden

Frågor vi behöver ställa till vårt underlag:

  • Jämföra, hitta mönster och tendenser. Vi behöver jämföra våra resultat med andra grupper. Det kan vara inom eller utanför förskolan, inom kommunen eller med rikets siffror. Vad är det för skillnader och likheter – för att hitta mönster och se tendenser. Vi kan titta på olika barngrupper. Har vi skillnader mellan pojkar och flickor? Om vi har elever med utländsk bakgrund. Ser vi olika socioekonomiska skillnader? Försöka hitta mönstren för att påverka och förändra.
  • Tolka och förklara resultaten. Vilka bakomliggande orsaker förklarar de resultat vi ser och vilka konsekvenser har dessa bakomliggande orsaker på förskolans måluppfyllelse?
  • Problematisera och kritiskt granska, är en viktig del i det forskningsbaserade arbetssättet. Att ställa de lite bråkiga frågorna till varandra och sig själv, att utmana teser och personliga teorier.
  • Inhämta ny kunskap och vidga perspektiven – att titta på forskningsresultat, beprövad erfarenhet och det som visat sig framgångsrikt. En analys som utgår från verksamhetens systematiska uppföljning och från forskning, kan bidra till mer kvalificerade förklaringar till varför måluppfyllelsen ser ut som den gör. På så sätt kan det praktiska utvecklingsarbetet få en starkare grund att stå på.
Vad kan vi förändra? Vad kan vi påverka? Och vad måste vi bara hantera?

 

Analysera bakåt

Att analysera bakåt handlar om att försöka förstå vad som orsakar och påverkar resultat och måluppfyllelse och varför det ser ut som det gör; vad är det vi gör och vad är det förskolechefer gör som gör att det brister eller att det går bra? De bakomliggande orsakerna kan beskrivas på tre olika nivåer.

  • Struktur: förutsättningar, organisering av undervisningen, möten, rutiner, uppdrag och tider.
  • Process: arbetsprocesser, undervisning, kultur, förhållningssätt, bemötande, kunskap och kompetens.
  • Individ: resultat och måluppfyllelse, behov och förutsättningar för lärande.

Tillsammans med personalen kan olika förklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen.  Genom att jämföra resultaten med de nationella styrdokumentens mål och riktlinjer synliggörs verksamhetens styrkor och brister i förhållande till centrala områden i styrdokumenten.

Det vi gör:

  • Hur har arbetssätt och arbetsformer, lärandeklimat och förväntningar påverkat resultaten?
  • Hur utnyttjas undervisningstiden och hur har det påverkat resultaten?
  • Hur påverkar personalens värderingar och förhållningssätt barnens möjligheter att utvecklas mot strävansmålen?

Förutsättningar:

  • Hur har organisering, resursfördelning och kompetens påverkat?
  • Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barngruppernas sammansättning?
  • Har personalen tillräckligt med kompetens för sitt uppdrag?

Likvärdighet:

  • Vilka variationer finns och varför?
  • I vilka avseenden stämmer uppföljningens bild med styrdokumenten?
  • I vilka avseenden stämmer inte uppföljningen bild med styrdokumenten?

Analysera framåt

Att analysera framåt handlar om att få syn på vad vi gör som är bra och som leder till vad. Vi behöver få syn på det framgångsrika i vårt arbete för att fortsätta göra det ännu bättre och göra mer bra. Vi behöver också få syn på vad som inte fungerar för att kunna prioritera vad som behöver utvecklas för att uppfylla de nationella målen dels utifrån analysen av vad som påverkat resultat och måluppfyllelse och dels utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

  • Vilka områden är viktigast att prioritera för att stärka alla barns förutsättningar att utvecklas och lära? – Vad behöver våra barn utveckla för färdigheter och förmågor för att förbättra sitt lärande, engagemang eller välbefinnande?
  • Hur stärker en hög måluppfyllelse inom området bars förutsättningar att utvecklas och lära?
  • I vilken grad påverkar en låg måluppfyllelse inom området barns förutsättningar att utvecklas och lära?
Klicka för att förstora bilden

Den bild som framträder blir underlag för identifiering av förbättringsområden. Inom de områden där uppföljningen visar på brister i relation till de nationella målen, är en analys av orsaker avgörande för förbättringsinsatsernas inriktning. Vid analysarbetet inom ett identifierat förbättringsområde är det viktigt att såväl ta vara på erfarenheter och tankar från de som befinner sig i verksamheten som att inhämta stöd för analysen i forskning, i Skolverkets utvärderingar och Skolinspektionens kvalitetsgranskningar samt i beprövad och dokumenterad erfarenhet.

Frågor som stöd för analys

Analysens arbetsgång

I Jan Håkanssons bok Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem föreslår Håkansson en arbetsgång för analysarbetet. Arbetsgången beskriver hur en analys av utveckling och lärande i förskola kan genomföras med stegvisa avgränsningar av analysens objekt och därefter tillbaka till slutsatser kring en större helhet.

ANALYS AV BARNS FÖRMÅGOR OCH FÖRÄNDRAT KUNNANDE OCH DET FÖRSKOLAN BIDRAR MED

Steg 1: Sortera utvecklingsmålen

  • Kring vilka målområden i läroplanen finns dokumentation av barns utveckling  och lärande?
  • Hur beskrivs barns förändrade kunnande inom dessa läroplansområden i dokumentationen?
  • Inom vilket eller vilka av dessa målområden bedöms förskolans resultat som goda respektive mindre goda? Välj ut något/några resultat! Fortsätt med analysen!

Steg 2: Avgränsa analysen

Variant 1: Analys av utvecklingsmål – inflytande

  • Vilken förståelse har barnen haft för vad aktiviteterna på förskolan förväntas leda till (“lärandemål”)?  Hur har förskolan arbetat med det?
  • Vilket inflytande i undervisningen har barnen haft på till exempel planering, arbetsformer, innehåll, utvärdering et cetera inom de valda läroplansområdena?
  • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda läroplansområdena?

Variant 2: Analys av utvecklingsmål – undervisningsklimat

  • I vad mån har barnen varit resurser för varandra i sitt lärande? Hur har de tränats i det?
  • Vad i undervisningsklimatet har försvårat barns utveckling och lärande inom de valda läroplansområdena? Vad har gjorts för att motverka det? Vad kan göras mera?
  • På vilket sätt har ovanstående påverkat barns förändrade kunnande inom de valda läroplansområdena?

Variant 3: Analys av utvecklingsmål – stimulans

  • På vilket sätt har barnen stimulerats inom de valda målområdena i läroplanen?
  • Hur uppfattar barnen detta? Vad är de intresserade av, vad är svårt, roligt et cetera?
  • Hur har förskolans stimulans bidragit till barnens förändrade kunnande? Är effekterna tillräckliga? Vad kan göras annorlunda?
  • På vilket sätt har ovanstående påverkat barnens förändrade kunnande inom det valda området?

Steg 3: Samlad analys – dra slutsatser

  • På vilket sätt har barnens förändrade kunnande påverkats av faktorerna inflytande – undervisningsklimat – stimulans?
  • Vilka slutsatser kan dras av de genomförda analyserna?
  • Var finns utvecklingsbehoven inom ovanstående områden?
  • Vilka insatser behövs och vilka effekter förväntar vi oss?

 

Analys som stöd för utvecklingsarbete

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs barns förändrade kunnande, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När förskollärare och förskolechefer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos personalen. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i barns utveckling och lärande.

KiP
Klicka för att förstora bilden

Var är viVar är vi och vart ska vi?

Timperley menar att lärare alltför ofta genomför insatser och tar för givet att de leder till avsedda effekter utan att ta reda på om det verkligen är så, och därefter går vidare och rullar ut nästa insats som vi har hört ska vara bra av någon anledning. Man kan då hamna i det som en amerikansk forskare, Steven Katz, kallar ”aktivitetsfällan”. Man gör saker som visserligen kan vara bra på många sätt men som inte är baserade på identifierade behov och som därtill slukar resurser från sådant som verkligen borde göras.

En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla förskolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på. Förskolor måste motstå frestelsen att göra många bra saker om man ska nå fram till ett djupt lärande och en verklig förändring. För att lyckas krävs enligt Timperley att man fokuserar på ett eller få mål som är mest angelägna för den verksamhet man befinner sig i och inte ”springer på alla bollar”.

I Timperleys modell är barns lärande och utveckling själva grunden, och man arbetar för att justera undervisningen till dess att målet är uppnått. Modellen bygger på ett formativt anslag och innebär en ständigt pågående dialog mellan de som arbetar tillsammans med utvecklingsarbetet.
– Skolverkets, Forskning för klassrummet

Måluppfyllelse i förskolan

Med måluppfyllelse i förskolan avser Skolverket resultat i relation till de nationella målen i skollagen och förskolans läroplan. Målen i förskolans läroplan anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Målen anger en riktning att sträva mot och är inte utformade som mål att uppnå eller krav på jämförelse mellan enskilda barn.

Förskolan ska säkerställa att:

  • att förskolan uppfyller samtliga strävansmål,
  • att vi strävar efter att varje barn utvecklar sina förmågor utifrån strävansmålen.
Klicka för att förstora bilden
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala