Innehållsförteckning
- Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete,
som innefattar dokumentation av barns lärande se ut? - Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?
- Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade
kunnande? - Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns
lärande i relation till läroplanen konstrueras? - Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig
dokumentation genom analys bidra till bedömning av
verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?
Bakgrund
2011 beslutades det att Svedala skulle ansöka om att ingå i SKLs matematiksatsning. Som förberedelse inför satsningen bildades en arbetsgrupp som bestod av grundskolechef, rektorer från gymnasiet och grundskolan, rektor från förskolan samt lärare och förskolepersonal. Gruppens uppgift var att kartlägga matematikundervisningen i Svedala kommun. Utöver de delar som redovisas i sammanställningen diskuterades även kartläggning av undervisning genom klassrumsbesök, fortbildningsinsatser i form av studiecirklar på temat ”Förstå och använda tal” samt ”Små barns matematik”. Syftet med kartläggningen var att ge ett brett underlag att arbeta vidare med när SKLs satsning startade. Utöver arbetsgruppen har det även funnits andra nätverk inom grundskola och förskola som bland annat tagit fram handlingsplanen i matematik.
- Kartläggningen inför PISA 2015
- Handlingsplan i matematik F-Gy
- PISA 2015
“Förskolor och skolor i Svedala kompenserar väl för de olika förutsättningar som barnen har med sig. Vi garanterar en utmärkt utbildning där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år.”
Var är vi nu
Projektet, Små barns lärande, där Svedala deltar, syftar till att utveckla en modell för dokumentation och utvärdering som genom att visa på små barns förändrande kunnande i förhållande till läroplanens målområden ger en bild av förskolans kvalitet och dess utvecklingsbehov när det gäller barns lärande.
”Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns lärande i relation till läroplanen konstrueras?”
Alla ska lyckas i förskolan – processen
- Hur vet vi att förskolan lyckas?
- Förskolans ledning, jan 2014,
- Strävansmålen, våren 2014
- Matematikfokus, hösten 2014
- Alla ska lyckas – matematik i förskolan.
- Håkanssons klassificering
- Normer och värden
- Inflytande
- Språk och kommunikation
- Naturvetenskap och teknik
- Matematik
- Personlig och social utveckling
- Kulturell identitet, motorik, skapande
- Gruppens uppdrag och arbete
Tidsplan för utprovningen
Ons 11 februari 9-11.00 Börringe
Matematiknätverk 1 sammanhang och uppdrag
Ons 18 mars 9-11.00 Sjödiken
Matematiknätverk 2 utvärdering och återkoppling
Frågor
– Vilka styrkor ser du med materialet?
– Vilka svagheter ser du med materialet?
– Vilka möjligheter ser du med materialet?
– Vilka hot ser du med materialet?
Materialet
Strävansmålen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan.
- Hur kan modeller för förskolans systematiska kvalitetsarbete,
som innefattar dokumentation av barns lärande se ut? - Vilka möjligheter och svårigheter finns inom ett sådant utvecklingsarbete?
- Vilka metoder kan användas för att beskriva barns förändrade
kunnande? - Hur kan modeller för dokumentation av progressionen i barns
lärande i relation till läroplanen konstrueras? - Hur kan den dokumentationen tillsammans med övrig
dokumentation genom analys bidra till bedömning av
verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov?
Här finns stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.
Håkanssons klassificering av strävansmål
Normer och värden
- utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
- utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
- utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen.
- utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
- utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Inflytande
- utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.
- utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.
- utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Språk och kommunikation
Utveckling och lärande
- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld.
- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.
- utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
- utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
Naturvetenskap och teknik
Utveckling och lärande
- utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
- utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
- utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
- utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
- som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Matematik
Utveckling och lärande
Här finner du stöd för att konkretisera det innehåll och de förmågor vi strävar mot att barnen ska få möjlighet att förstå och utveckla i linje med strävansmålen.
Strävansmål
- utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
- utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar
- utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
- utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
Antalskonstans: Att ett antal ändras inte för att sakerna som man räknat sprids ut, läggs på hög, räknas från andra hållet… Så länge man inte tar bort eller lägger till någon, är antalet konstant. Man behöver heller inte räkna om sakerna för att försäkra sig om vad antalet var, utan man vet att om det var fem nyss och inget har ändrats, så är det fortfarande fem.
Begrepp för att beskriva saker i relation till andra saker: T ex stor, större, störst, liten, mindre, minst, få, färre, färst. Säg inte stor om allt, utan madrassen är tjock, människan lång och flaggstången hög.
Låt barnen ramsräkna, Att få en känsla för räkneramsan utan att det har något samband med att räkna något. 1, 2, 3… Det finns säkert roliga ramsor och sånger med räkneramsan som dessutom rimmar.
Ett-till-ett-principen: det vill säga att räkna antal med ett räkneord per föremål. Pekräkna först. Duka; en tallrik, ett glas, en gaffel, en kniv per person.
Subitizing: Att ta reda på att barnen använder vår medfödda förmåga att direkt ”se” ett mindre antal föremål utan att räkna dem, vanligtvis 3-4 föremål. Antal däröver behöver vi antingen gruppera eller räkna. Det är t ex därför vi sätter ett snett streck över de fyra första för att markera fem när vi spelar brännboll.
Räkna med gruppering: Att räkna 2, 4, 6, 8,10…
Bråk: För att ett äpple ska vara delat i fjärdedelar måste delarna vara lika stora. Annars är det bara ett äpple i fyra delar. Samma sak med tredjedelar, artondelar osv.
Innehåll och förmågor
Här finner du stöd för att få syn på och beskriva strävansmål i verksamheten.
PROBLEMLÖSNING
Barnen mäter, väger, uppskattar, räknar et cetera i lek och vardag för att reflektera kring, pröva och lösa problem.
Barnen ställer matematiska frågor för att undersöka sin vardag.
FORM
Barnen kan urskilja och känna igen former samt kan relatera olika former till varandra. Barnen kan skapa mönster genom upprepning i en bestämd ordning.
MÄNGD
Barnen kan urskilja likheter och olikheter mellan mängder, koppla samman sina uppfattningar av mängd med de språkliga uttrycken för mängd, t.ex. ”två” och ”tre”.
Barnen kan se mängder som beständiga över tid och rum.
ANTAL
Barnen kan forma abstrakta begrepp för antal.
Barnen kan konkretisera de abstrakta begreppen.
Barnen kan särskilja och använda sig av just antalsaspekten och bortse från andra egenskaper som färg eller form.
RUM, LÄGE
Barnen kan använda och förstå prepositioner och lägesord i olika meningsfulla sammanhang så som i, framför, utanför, på, ovanpå, bakom etc.
Barnen kan konstruera hållbara konstruktioner.
RIKTNING
Barnen kan använda och förstå begrepp som uttrycker riktning i olika meningsfulla sammanhang såsom ,framåt, bakåt, höger-vänster, in-ut, uppåt, neråt.
TID
Barnen kan använda och förstå tidsord i olika meningsfulla sammanhang så som nu, igår, idag, snart, ofta, emellanåt, varje dag, varannan dag, nästa vecka. Barnet kan se mönster i tid och skeenden till exempel att veta att efter vinter kommer vår, och varje måndag har vi samling
FÖRÄNDRING
Barnen kan förklara sina tankar om varför en förändring sker, såsom orsak-verkan, eller slump.
MÄTNING
Barnen kan undersöka och reflektera kring volym, längd, storlek, vikt, temperatur, vinklar.
TALBEGREPP
Barnen visar förståelse för relationer inom tal (5=4+1, 3+2), mellan tal (5 är ett mer än 4, men 1 mindre än 6, samt hälften av 10) och mellan talen och omvärlden (5 fingrar, 5 flikar på lönnlövet).
Barnen kan använda räkneorden i olika meningsfulla sammanhang t.ex för att räkna ett antal eller som nummer för att beteckna någonting (numret på en buss eller en fotbollsspelare).
ORDNING
Barnen kan använda och förstå begrepp som först, sist, efter, före, andra och tionde i olika meningsfulla sammanhang.
Barnen kan berätta vad som kommer före och efter ett tal i räkneramsan.
Annat stöd
JÄMFÖRELSEORD HUR?
| STORLEK | stor liten | större mindre | störst minst |
| ANTAL | många få | fler färre | flest färst |
| KVANTITET(volym) | mycket litet | mer(mera) mindre | mest minst |
| MASSA | tung lätt | tyngre lättare | tyngst lättast |
| LÄNGD | lång kort | längre kortare | längst kortast |
| HÖJD | hög låg | högre lägre | högst lägst |
| BREDD | bred smal | bredare smalare | bredast smalast |
| TJOCKLEK | tjock tunn | tjockare tunnare | tjockast tunnast |
| ÅLDER | gammal ung | äldre yngre | äldst yngst |
| PRIS | dyr billig | dyrare billigare | dyrast billigast |
ORD som ofta används i kombination med JÄMFÖRELSEORD
| alla | hälften halv | hälften så mycket | |
| dubbelt | dubbelt så mycket | ||
| ingen | ingenting | knappt | nästan |
| någon | någonting | drygt | ungefär |
| lite mer än | lite mindre än | reste | ringa |
| udda | jämna | full | tom |
TIDSORD NÄR?
| nu | idag | i går | snart |
| då | i morgon | i förrgår | nyss |
| förr | i övermorgon | ifjol | sedan |
| alltid | ständigt | om en stund | strax |
| aldrig | sällan | för en stund sedan | |
| ofta | ibland | länge sedan | |
| oftast | emellanåt | varje (varannan) dag |
LÄGESORD VAR?
| i | framför | utanför | |
| på | ovanpå | bakom | innanför |
| över | överst | bredvid | ovanför |
| under | underst | mellan | nedanför |
| först | i början | högst upp | |
| sist | i slutet | längst ner | |
| före | i mitten | nära | |
| efter | mitt på | närmast | |
| upp-uppåt | fram-framåt | till vänster | |
| ner-neråt | bak-bakåt | till höger |
Utveckling och lärande
- utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.
- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga.
- utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler.
Kulturell identitet, motorik, skapande
Utveckling och lärande
- känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
- utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande.
- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.
Stöd för arbete med strävansmålen
- Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, Jan Håkansson
- Utvecklingsarbete och forskning i samspel, Jan Håkansson
- Förskola i utveckling
